Job satisfaction and emotional work tasks : dentists in Sweden and Denmark

Abstract: Avhandlingen består av två studier som utgår från projektet ”Det goda arbetet”. Det överordnade syftet med projektet Det Goda Arbetet var att använda tandvård som ett exempel på ett arbete där relationerna med patienterna utgör arbetets kärna. Denna typ av arbete (även kallat människovårdande arbete) har speciella psykosociala arbetsmiljövillkor och känslomässiga krav som måste tas hänsyn till vid organisering av arbetet. Syftet med den första studien var att beskriva bakgrunden och utvecklingen av frågeformuläret ’Svenska och Danska tandläkares uppfattning av ’Det Goda Arbetet’ och att skapa ett mått för generell arbetstillfredsställelse, applicerat på fyra organisatoriska miljöer. Syftet med den andra studien var att introducera konceptet emotionellt arbete i tandvård genom att ge en teoretisk överblick av de emotionella aspekterna av arbetet, villkoren under vilka arbetet utförs och de potentiella effekterna på tandläkarnas välbefinnande. I kappan har kompletterande resultat från projektet Det Goda Arbetet inkluderats i syfte att ge en empirisk illustration av hur tandläkare upplever de emotionella faktorer som relaterar till patient-interaktionen och deras arbetsglädje. Data från 1226 danska och svenska verksamma tandläkare samlades in i November 2008 med en svarsprocent på 68 %. Ett additivt index skapades för att mäta generell arbetstillfredsställelse, och resultaten visade statistiska skillnader i tandläkarnas uppfattning mellan de olika organisatoriska miljöerna (Svenska offentliga/privata och Danska offentliga/privata). De danska offentliga tandläkarna hade den högsta graden av generell arbetstillfredsställelse medan de svenska offentliga hade den lägsta graden. En möjlig förklaring till detta kan vara att danska offentliga tandläkare skiljer sig från de andra tre grupperna i karakteristika vad gäller både tandläkare och patienter. Den låga graden av generell arbetstillfredsställelse hos de offentliga svenska tandläkarna kan möjligtvis vara en effekt av New Public Management-tänkande i sättet att organisera tandvård. Tilläggsresultaten visade att de svenska offentliga tandläkarna hade mycket mindre energi till sina privatliv i jämförelse med de andra tre grupperna och bara hälften av dem förväntade sig att fortsätta arbeta som nu fram till pensionen. Att arbeta med eller på människor handlar mycket om att skapa goda interaktioner och relationer mellan vårdgivaren och patienten. Goda patientrelationer kan vara ett primärt- och/eller sekundärt mål för att göra andra saker, som t.ex. den kliniska behandlingen, lättare. För många vårdgivare är relationerna med patienterna en arena där de kan leva ut sin potential som människor och kan upplevas som en bestående inre glädje av arbetet, kallat eudaimonia. I patientrelationen utför tandläkaren emotionellt arbete som ett sätt att intervenera med patienten för att vägleda denne i en bestämd riktning. Tandläkare har uttalade emotionella arbetsuppgifter i sina interaktioner med patienterna, emellertid har dessa emotionella aspekter av arbetet hitintills varit ett försummat forskningsområde inom odontologin. De emotionella arbetsuppgifterna är betingade eftersom att tandläkarens incitament inte är endimensionella och därför kräver de en hel del emotionell flexibilitet, uppmärksamhet och reflektion av tandläkaren. Påverkan från marknadskrafter och managerialism på de professionella värdena inom tandvård kan av tandläkaren uppfattas som motstridande och utmana villkoren för emotionellt arbete och tandläkarnas välbefinnande. Denna forskning syftar till att starka och uppmuntra olika nivåer av tandvård till att ytterligare undersöka, förstå och stötta dynamiken i de emotionella aspekterna av arbetet för att skapa en hållbar arbetsmiljö där värden och logik kan uppfattas som kompatibla med tandvårdens professionella värden.