Perspectives of anxiety in stressful environments Prospective studies in real-life settings

Abstract: Popular Abstract in Swedish Föreliggande avhandling behandlar upplevelsen av ångest i stressfulla miljöer. Studierna i avhandlingen fokuserar framförallt på att undersöka två olika frågor. Den första frågan som undersöks är om en ökad ångest som personlighetsdrag kan förutsäga en sämre förmåga att utföra olika exekutiva kontrollfunktioner framförallt relaterade till aktivitet i hjärnan pannlob. Den andra frågan som undersöks är om specifika individuella skillnader i exekutiv kontrollkapacitet, personlighet och mental ohälsa före stressexponering samt situationens karakteristiska är relaterad till upplevelsen av ångest under eller efter exponering för olika stressorer. I alla studierna har en prospektiv forskningsdesign tillämpats. Förutom detta har alla studierna utförts i högstress miljöer som utgjort ett reellt hot mot deltagarnas mentala och/eller fysiska hälsa. I den första av avhandlingens fem studier undersöktes huruvida en förhöjd ångest som personlighetsdrag under arbete i en hög-stress miljö kunde förutsäga en lägre funktionsförmåga inom en eller flera av fyra olika domäner av exekutiv kontroll. Undersökningen utfördes med en grupp svenska fredsbevarande soldater tjänstgörande i Kosovo. Resultatet visade att en förhöjd ångest som personlighetsdrag predicerade längre reaktionstider på en uppgift som kräver en förmåga att selektivt skifta uppmärksamheten mellan olika kategorier. Resultaten visade även att denna relation uppkom vid förändringar i ångestnivå på låga nivåer. I den andra studien undersöktes huruvida individuella skillnader i exekutiv kontroll kapacitet under baslinjeförhållanden (före stressexponering) kunde förutsäga graden av upplevd situationsångest hos en grupp värnpliktiga soldater när dessa exponerades för en potentiellt livshotande situation. Exekutiv kontrollkapacitet mättes med hjälp av ett verbalt flödestest och den potentiellt livshotande situationen var en handgranatsövning med skarpa granater. Resultaten visade att ett lägre antal genererade ord och ett ökat antal upprepningar under det verbala flödestestet förutsade en högre självuppskattad situationsångest. I den tredje studien undersöktes om exponering för kroniska lågintensiva stressorer samt individuella skillnader i ångest som personlighetsdrag, alexithymi och social önskvärdhet under baslinjeförhållande kunde förutsäga en ökning av ångest som personlighetsdrag under arbete i en högstress miljö. Undersökningen utfördes med en grupp svenska fredsbevarande soldater tjänstgörande i Kosovo vilka ej tidigare tjänstgjort i den svenska utlandsstyrkan. Resultaten visade att en hög frekvens av exponering för kroniska stressorer under tjänstgöringen förutsade en ökning av ångest som personalighetsdrag samt att en hög ångest som personlighetsdrag före tjänstgöringen förutsade en minskning i ångest under tjänstgöringen. Vidare visade även resultaten att en interaktion mellan alexithymidimensionen svårighet att beskriva känslor och en hög frekvens av exponering för kroniska stressorer förutsade en lägre grad av ångest som personlighetsdrag. Slutligen, i likhet med andra studier, visade resultaten att nivån av ångest som personlighetsdrag före avresan till Kosovo var högre än i slutskedet av tjänstgöringen. I fjärde studien undersöktes återigen situationsångest under exponering för en akut stressor. Mer specifikt undersöktes om den objektiva okontrollerbarheten i olika situationer samt individuella skillnader i ångest som personlighetsdrag, alexithymi och social önskvärdhet under baslinjeförhållanden kunde predicera graden av situationsångest under en potentiellt livshotande situation. Undersökningen utfördes med svenska fredsbevarande soldater tjänstgörande i Kosovo vilka retrospektivt fick uppskatta sin grad av situationsångest under den situation som varit mest stressfull för dem under tjänstgöringen. Resultaten visade att en hög grad av objektiv okontrollerbarhet, uppskattat av en oberoende militär bedömare, en högre grad av ångest som personlighetsdrag och en högre grad av alexithymidimensionen svårighet att beskriva känslor under baslinje förhållande förutsade en högre grad av situationsångest. Vidare visade resultaten att en högre grad av alexithymidimensionen externt orienterat tänkande förutsade en lägre självrapporterad situationsångest. Slutligen, i den femte studien, undersöktes huruvida en interaktion mellan en hög grad av ångest som personlighetsdrag under baslinjeförhållanden och en ökad frekvens av exponering för traumatiska situationer kunde förutsäga en högre grad av självrapporterade ångest- och sömnproblem efter trauma exponering. Återigen utfördes undersökningen med svenska fredsbevarande soldater tjänstgörande i Kosovo. Alla deltagarna hade blivit exponerade för en eller flera potentiellt traumatiska händelser under sin tjänstgöring. Resultaten visade att interaktionen mellan en hög grad av ångest som personalighetsdrag samt frekvensen av trauma exponering förutsade en högre grad av ångest- och sömnproblem efter trauma exponering. Resultaten visade även att en högre grad av ångest som personlighetsdrag samt en högre grad av ångest- och sömnproblem före tjänstgöringen förutsade en högre grad av post-trauma symptom. I likhet med studie III så visade resultaten att nivån av ångest- och sömnproblem före avresan till Kosovo var högre än i slutskedet av tjänstgöringen.