Attitudes towards Sustainable Development. Priorities, Responsibility, Empowerment

University dissertation from Environmental and Energy Systems Studies, Lund university

Abstract: Popular Abstract in Swedish FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992 blev startpunkten för det lokala Agenda 21 arbetet och många svenska kommuner påbörjade lokala Agenda 21 processer under 1993. Avhandlingen syftar till att undersöka hur människor i fyra svenska kommuner upplever hållbar utveckling. Vad är viktigt för människor, och vem/vilka har ansvaret? Vidare analyseras individens känsla av att kunna påverka och strategier för detta. Sambandet mellan personlighet och miljömedvetande undersöks. Med utgångspunkt från Agenda 21-dokumentet formulerades 20 påståenden rörande sociala dimensioner, frågor om miljö och naturresurser, om olika gruppers deltagande samt om medel för genomförande. 160 personer (politiker, chefer/tjänstemän, miljöombud och allmänhet) intervjuades i fyra kommuner i sydöstra Sverige. De intervjuade sorterade påståendena efter hur viktiga de var för familjen, för kommunen och för världen. Påståendena sorterades också efter individuellt ansvar, de lokala politikernas ansvar och regeringars, EU:s och FN:s ansvar. Resultatet visar att hållbar utveckling upplevdes som viktigare för världen än för kommunen och för familjen. Människor kände sig oroliga, när de ställdes inför globala problem. Ren luft, rent vatten och hälsa uppfattades som mest viktigt. Det som var viktigt för familjen var också viktigt för världen, men frågor viktiga för kommunen uppfattades inte som särskilt viktiga för världen. Ansvaret för hållbar utveckling lades till största delen på regeringar och globala organisationer och det individuella ansvaret uppfattades som lågt. Allmänheten kände mindre ansvar och upplevde lägre påverkansmöjligheter än de andra grupperna trots att kommunerna har använt sig av information, utbildning och av lokala projekt för att inspirera till handling. Miljömedvetande och personlighet undersöktes bland barnomsorgspersonal i en av kommunerna. Personalen kände att de inte kunde påverka miljöfrågorna i kommunen eller globalt så mycket. De upplevde ändå att deras handlingar var meningsfulla om de gavs utrymme och möjlighet att handla och påverka. För att öka människors känsla av att kunna påverka, och deras förståelse för den globala situationen, föreslås att fler internationella samarbetsprojekt på lokal nivå genomförs. Det är viktigt att göra de lokala problemen synliga och att förklara kopplingen till globala frågor. Om människor känner en kontroll över vad som hände ökar förutsättningarna för att hantera problem på konstruktivt sätt.

  This dissertation MIGHT be available in PDF-format. Check this page to see if it is available for download.