Barley- and Legume Products Beneficially Affect Metabolic Responses and Appetite Regulation

Abstract: Popular Abstract in Swedish Resultaten i denna avhandling visar att kvällsmåltider baserade på hela kärnor av korn (kokta kornkärnor, kornkärnbröd), har positiva effekter på blodsocker- och aptitregleringen vid den följande frukostmåltiden, jämfört med en kvällsmåltid av vitt bröd. Även ett sent kvällsmål med bruna bönor hade liknande effekter. Vidare visade resultaten att en kvällsmåltid med bruna bönor kan sänka inflammationsgraden under efterföljande förmiddag. Resultaten är viktiga då de visar att intag av vissa kostfiberrika livsmedel med lågt glykemiskt index (GI) gynnsamt kan påverka riskfaktorer för uppkomst av diabetes typ 2 och hjärtkärlsjukdomar. Den gynnsamma effekten av kornkärnbaserade produkter och baljväxter, t.ex. bruna bönor, föreslås i denna avhandling vara kopplade till kolonfermentering av odigererbara substrat, dvs. kostfibrer. Samtliga studier i avhandlingen utfördes på friska försökspersoner i ett övernattenperspektiv, vilket betyder att en testmåltid intogs på kvällen och testning utfördes vid en standardiserad frukost som serverades ca 10 timmar därefter. Bakgrunden till denna avhandling är den kraftiga ökningen av fetma och relaterade sjukdomar såsom diabetes typ 2 och hjärtkärlsjukdom, både i Sverige och globalt. Utvecklingen ser ut att fortsätta och drabbar dessutom alltmer även barn och tonåringar. Förebyggande arbete för att motverka denna utveckling är därför av stor vikt. Världshälsoorganisationen (WHO) har föreslagit att en hälsosammare kost är en av de viktigaste åtgärderna. Befolkningsstudier visar att det finns ett samband mellan ett ökat inslag av kostfiber respektive låg-GI livsmedel i kosten och en minskad förekomst av fetma och diabetes typ 2. Dessa studier talar också för en skyddande effekt av en kost rik på baljväxter. Syftet mad avhandlingen är att studera kostfiberrika låg-GI livsmedel baserade på hela kärnor av korn respektive baljväxter utifrån deras förmåga att dämpa olika riskmarkörer kopplade till fetma, diabetes typ 2 och relaterade sjukdomar. Återkommande och långvarigt höga blodsockersvar stimulerar en låggradig inflammation vilket bidrar till en ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Låggradig inflammation är en gemensam nämnare vid t.ex. fetma och diabetes typ 2. Inflammationsprocessen kan även stimuleras via en obalans i tarmfloran, d.v.s. sammansättningen på de bakterier som lever i tarmen. Resultaten i avhandlingen visar att hela kokta kornkärnor, eller bruna bönor i ett kvällsmål, minskade blodsockerstegringen vid den efterföljande frukosten, och ökade halten av tarmhormon som är involverade i blodsocker- och aptitreglering (t ex GLP-1, PYY och GLP-2) hos unga friska försökspersoner. Effekten kunde sitta i upp till ca 16 timmar efter kvällsmåltiden. Dessutom sågs en sänkning av inflammationsmarkörer (IL-6 och IL-18) efter bruna bönor. En liknande effekt på riskmarkörer sågs även hos friska medelålders personer (50-70 år). De gynnsamma effekterna på ämnesomsättningen i ett ”över-natten”-perspektiv föreslås härröra från aktivering av tarmfloran av de kostfibrer som finns i testprodukterna. Denna aktivering bildar gynnsamma metaboliter i tarmen, t ex kortkedjiga fettsyror, som i denna avhandling föreslås påverka frisättning av tarmhormon, med positiva effekter på blodsockret- och aptitregleringen, samt föreslås även kunna stärka tarmens barriär och därmed minska inflammationsdrivande komponenter i blodet. Dessutom, försökspersonerna kände sig mindre hungriga under dagen när de ätit kornkärnsprodukter eller bruna bönor som kvällsmål, dessutom åt de mindre till lunch när de ätit kokta kornkärnor kvällen innan. I en uppföljande studie studerades om de positiva effekterna på ämnesomsättningen och aptitregleringen som visats efter kornkärnbaserade produkter och bruna bönor påverkas av samtidigt intag av kommersiellt tillgängliga probiotiska bakterier. Resultaten visar att tillskott av probiotika inte gav någon ytterligare effekt till den tidigare observerade effekten på glukostoleransen och GLP-1 i blodet. GLP-1 anses vara ett viktigt ”anti-diabetiskt” hormon. Däremot blev resultaten på andra riskmarkörer något skiftande. Koncentrationerna av GLP-2 samt PAI-1, en markör för hjärtkärlsjukdom, ökade. Detta gör att det i nuläget är svårt att dra några slutsatser angående effekter av en kombination kornkärnsprodukter och de probiotiska bakterier som testades. Resultaten visar att vissa fiberrika livsmedel, t ex kokta kornkärnor och bruna bönor, kan förbättra blodsockerreglering och insulinkänslighet, dämpa inflammation och underlätta aptitreglering i en tidsperiod på upp till 16 timmar. Både intakt struktur, sort och mängd kostfiber är avgörande. Resultaten visar på en potential för odigererbara kolhydrater vid utveckling av livsmedel med antidiabetiska och viktreglerande egenskaper.