Essays on Fiscal Policy, Private Consumption and Non-Stationary Panel Data

Abstract: Popular Abstract in Swedish Den kanske viktigaste anledningen till att söka en grundläggande förståelse av ekonomiskt beteende är att erhålla ett underlag för utformningen och genomförandet av ekonomisk politik. Utan en sådan förståelse minskas möjligheterna att uppnå målen för den ekonomiska politiken. Detta gäller i synnerhet den ekonomiska politik som bedrivs genom finanspolitik. En av finanspolitikens viktigaste roller är att befrämja en hög och stabil ekonomisk tillväxt. Genom olika stabiliseringspolitiska åtgärder försöker beslutsfattare att nå de uppsatta målen för den kortsiktiga ekonomiska utvecklingen samtidigt som långsiktiga hänsynstaganden beaktas. Ibland uppstår emellertid direkta motsättningar mellan de kortsiktiga stabiliseringspolitiska målen och de långsiktiga åtagandena. Detta gäller till exempel för finanspolitiken i Danmark, Irland och Tyskland under 1980-talet och början av 1990-talet. Under en längre period hade dessa länder ådragit sig avsevärda offentliga skulder som en följd av den stabiliseringspolitik som förts. Samtliga av dessa länder ställdes inför en situation där de långsiktiga åtagandena, i form av återbetalningar och räntebetalningar på statsskulden, kom i direkt konflikt med de stabiliseringspolitiska övervägandena. Genom att tvingas till att återskapa balans, och så småningom överskott, i den offentliga budgeten uppkom en oro för att åtstramningarna skulle medföra ekonomisk tillbakagång. Men farhågorna besannades inte. Istället för att föra in ekonomierna i en lågkonjunktur visade det sig att åtstramningarna hade expansiv effekt på vissa ekonomiska storheter, såsom privat konsumtion. Detta utfall medförde att många ekonomer och beslutsfattare började tvivla på om den gängse uppfattningen rörande finanspolitiska effekter verkligen stämde med verkligheten. Mycket forskning har sedan dess bedrivits på området. Denna avhandling består av fem kapitel. I de första tre kapitlen undersöks vilken effekt finanspolitik har på privat konsumtion. Den avslutande två kapitlen studerar två ekonometriska metoder som kan användas bland annat för att undersöka hur finanspolitik ska utformas och vilken effekt finanspolitik har. Resultaten från de första tre kapitlen indikerar att effekten av olika finanspolitiska åtgärder kan variera och att ett antal olika faktorer, såsom den finanspolitiska förändringens sammansättning och storlek, har inflytande på vilken effekt som gör sig gällande vid en viss tidpunkt. I de avslutande två kapitlen undersöks hur paneldatatest för stationäritet och enhetsrötter påverkas av närvaro av korrelation mellan olika tvärsnittsenheter. Genom att utföra stokastiska simuleringar undersöks testens egenskaper när det gäller att testa ekonomiska hypoteser. I linje med tidigare resultat visar det sig att slutsatserna som dras från testen i hög grad påverkas av tvärsnittskorrelation. För att komma till rätta med problemen föreslår vi stationäritets- och enhetsrotstest som är robusta mot tvärsnittskorrelation. Vi illustrerar också de olyckliga effekter som felaktig hantering av tvärsnittskorrelation kan ha för slutsatser rörande ekonomiska hypoteser.