Lab work in science education Instruction, inscription, and the practical achievement of understanding

Abstract: Avhandlingen baseras på fyra empiriska studier av laborationsarbete i mekanik. Den analytiska utgångspunkten hämtas från etnometodologi och angränsande ansatser. Materialet består av videoinspelad interaktion från en tematisk lärarutbildning, en teknisk gymnasieutbildning samt en högskoleingenjörsutbildning. I laborationerna använder studenterna en specifik teknologi kallad probeware, som består av kraft- och rörelsedetektorer kopplade till en dator. Gemensamt för laborationerna är också att uppgifterna bygger på ett likartat pedagogiskt upplägg, vilket i korthet innebär att studenterna först ska ställa upp en hypotes, sedan genomföra ett experiment och slutligen diskutera relationen mellan hypotes och resultat. Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka lärandets konkreta villkor i laborationsarbetet: hur studenternas arbete, tillsammans med teknologi, uppgiftsformuleringar och lärarstöd, skapar vissa möjligheter för lärande och förståelse. Detta syfte specificeras i de fyra delstudierna. I den första studien undersöks hur två studenter, genom verbala tolkningar, gester och rörelser, gradvis får en större förståelse av en graf som representerar tid och hastighet. I artikeln diskuteras teknologins och uppgiftsformuleringens roll för sättet som studenterna interagerar och lär. Den andra studien jämför studenters användning av probeware med användningen av en simulering. Ett syfte med studien är att visa hur två aktiviteter som vid första anblick kan verka vara lika, samtidigt kan vara väldigt olika om man i detalj studerar vad studenterna gör och hur de angriper ämnesinnehållet. I den tredje studien analyseras interaktionen mellan två studenter och en lärare. Artikeln fokuserar på det täta samspelet mellan de sätt studenterna visar sina problem, i detta fall oförmågan att se något relevant i en graf, och de sätt som läraren försöker lösa dessa problem genom att visa vad och hur man kan se något i grafen. I den avslutande artikeln analyseras ett större antal sekvenser som innehåller explicita referenser till studenternas förståelse, såsom ”vi fattar inte”, ”förstår du?” och ”jag förstår den men inte den”. Analysen används sedan som utgångspunkt för en diskussion av relationen mellan de många och varierade sätt som förståelse refereras och laborationens praktiska villkor.