Liposuction and Controlled Compression Therapy in the Treatment of Arm Lymphedema following Breast Cancer

Abstract: Popular Abstract in Swedish Liposuction och kontrollerad kompressionsbehandling av armlymfödem efter bröstcancerbehandling Behandlingen av bröstcancer är kirurgisk. Förutom att bröstet avlägsnas innefattar behandlingen ofta borttagning av lymfkörtlar i armhålan samt strålbehandling. Detta leder till att flödet av lymfa från armen kraftigt försämras med svullnad som följd (lymfödem). Detta inträffar i c:a 25% av fallen. Cancern i sig utgör ett orosmoment, men den svullna och tunga armen adderar ytterligare handikapp både ur fysisk och psykosocial synpunkt. Tidigare kirurgiska och icke- kirurgiska (konservativa) behandlingsmetoder har inte alltid givit tillfredsstäl-lande och varaktiga resultat, sannolikt p.g.a. att lymfödemet orsakar en tillväxt av underhudsfettet och på sikt en förhårdnad av vävnaden (fibros). I detta perspektiv är operation med fettsugning (liposuction, LS) kombinerad med kontrollerad kompressionsbehandling med en elastisk armstrumpa (Controlled Compression Therapy, CCT) en intressant ny metod. Därigenom avlägsnas den förtjockade fett- vävnaden effektivt, och resultatet vidmakthålls med kompressions-strumpan. Totalt har 51 kvinnor deltagit i studierna. Samtliga patienter utom en hade strålbehandlats efter bröstcanceroperationen, som också omfattade borttagning av lymfkörtlar i armhålan i samtliga fall. 36 patienter behandlades med LS följd av CCT, och 15 med enbart CCT. Hos 6 opererade patienter avlägsnades kompressionsstrumpan under en vecka efter ett år. Mätning av ödemvolymen skedde genom att den svullna respektive friska armen sänktes ned i en behållare med vatten. Skillnaden mellan de undanträngda vätskevolymerna blir därigenom ett mått på ödem-volymen. Hudblodflödet registrerades med laser Doppler bildanalys (laser Doppler imaging, LDI). Metoden bygger på att ljus av en våg-längd får ett breddat spektrum om det reflekteras av hudkärlens blod-kroppar i rörelse. Lymfflödet registrerades med s.k. indirekt lymf- scintigrafi (ILS). Metoden innebär att en radioaktiv substans sprutas in under huden i handen och dess transport längs armens lymfsystem följes genom substansens spontana strålavgivning. Rörligheten i axelleden mättes med gradskiva. Effekter på livskvalitén uppskattades med väl etablerade metoder. "Visuell analogskala" användes för att avspegla grad av smärta, handsvullnad och problem med vardagliga aktiviteter. "Nottingham Health Profile" och "Psychological General Well-Being index" utnyttjades för mätning av upplevelser av olika hälsorelaterade problem. "Hospital Anxiety Depression Scale" användes som ett mått på graden av oro och nedstämdhet. Samtliga parametrar registrerades före behandling och upp till ett år därefter. LS+CCT avlägsnade armlymfödemet fullständigt, jämfört med en reduktion på 50% med enbart CCT. Användande av kompressions-strumpa är en förutsättning för att vidmakthålla behandlingseffekten. LS+CCT försämrade inte den redan nedsatta lymftransporten och förbättrade snarast hudcirkulationen. Sannolikt som en följd av detta registrerades en minskad förekomst av rosfeber i armen. Behandling med LS+CCT samt enbart CCT förbättrade axelrörlighet och livskvalité, speciellt i sådana avseenden som direkt kunde hänföras till ödemminskningen såsom smärta, svullnad, tyngdkänsla och trötthet/svaghet, varigenom vardagliga aktiviteter underlättades. Som kunde förväntas av ödemreduktionerna sågs de bästa resultaten i LS+CCT gruppen.