Cretaceous palynofloras from southern Scandinavia

Abstract: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen omfattar studiet av fossila pollen och sporer (palynologi) från skånes krita (90-140 miljoner år gamla sediment). För ändamålet har tre borrkärnor provtagits; Höllviken 2, Norrevång 1 och Svedala 1, samt ytprover från överkritan på Bornholm. RESULTAT ' Taxonomiska studier baserade på ca 100 arter (ca. 15 000 exemplar), har möjliggjort en stratigrafisk indelning av de studerade sedimenten och en pollen-spor zonering för området presenteras. Vidare visar resultaten att växtligheten i Skåne under tidigaste krita (ca. 140 milj. år sedan) främst bestod av kottepalmer, ginkgo och barrträd. Även den idag utdöda fröormbunken finns representerad. Den totala avsaknaden av marina alger i sedimenten visar att avsättningsmiljön varit terrestrisk (dvs. Skåne utgjorde under denna period land och pollen har avsatts i floder och sjöar). Klimatet antas ha varit varmt och torrt. Under senare delen av yngre Krita kom växtligheten att domineras av ormbunksväxter, bla. flera släkten av trädormbunkar, som idag endast återfinns i tropikerna. Närvaron av marina alger i sedimenten visar att Skåne under denna period låg under havsytenivån och avsättningsmiljön var en kustnära, marin miljö. Under Apt-Alb (senaste tidig krita, ca. 100 milj. år sedan) blev klimatet något kyligare och växtligheten representeras främst av barrträd. Avsättningsmiljön var kustnära marin. Under Cenoman (sen krita) avsattes sedimenten i marin shelfmiljö i södra Skandinavien, som en följd av höjning av havsytenivån. Angiospermpollen (pollen från blomväxter) återfinns i extremt små mängder och indikerar att blomväxterna var i början av sin diversifiering och erövring av land. ' Bland det hundratalet formtaxa som identifierats har en ny art beskrivits- Cingutriletes scanicus. Pollen och spor sammansättningen (palynoflororna) visar stora likheter med palynofloror beskrivna från likåldriga sekvenser i Danmark, Tyskland och England. 'Ingående palynofaciesstudier (dvs. frekvensberäkningar baserade på de organiska komponenterna i sedimentet) av övergången från Arnager Grönsanden till Arnager Kalkstenen på Bornholm - visar att det mellanliggande fosforitkonglomeratet bildats under transgressiva förhållanden (relativ havsytehöjning) och inte under en regression (relativ havsytesänkning) som tidigare antagits. Arbetet har sammanfattningsvis resulterat i en förfinad stratigrafi baserad på pollen och sporer för yngre krita (140-90 milj år sedan) för de studerade sekvenserna, samt bidragit med kunskap om växtlighet, klimat och miljö under perioden (krita) då de studerade sedimenten bildades.