Inequality, Health, and Smoking

Abstract: Popular Abstract in Swedish Denna avhandling består av fem fristående uppsatser som alla bidrar till den hälsoekonomiska litteraturen om socioekonomiska skillnader i hälsa och hälsorelaterat beteende. De två första uppsatserna, tillsammans med det tillhörande avsnittet i introduktionen, utgör en kompass för ojämlikhetsanalytiker i den snåriga diskussionen om hur vi bör mäta ojämlikhet i hälsa. I synnerhet diskuteras hur vi bör förhålla oss till ojämlikhethetsmått och begrepp som härstammar från litteraturen om inkomstojämlikhet när hälsovariabeln i fråga har andra egenskaper än inkomst. Dessa uppsatser påvisar att mycket av det som är självklart för inkomstojämlikhetmått ställs på kant när vi vill mäta hur ojämlik fördelningen av en bunden (eller binär) hälsovariabel är. Den första uppsatsen reder ut debatten mellan Guido Erreygers och Adam Wagstaff som pågått i de ledande hälsoekonomiska tidskrifter genom att granska de värdeomdömen som implicit finns i de ojämlikhetindex som de två förespråkar. Den andra uppsatsen fokuserar specifikt på hur ska vi förhålla oss till frågan om vilken förändring av hälsofördelning i en population som bevarar nivån av ojämlikhet, och hur detta förhållningsätt bör skilja sig åt mellan obundna variabler som inkomst och bundna hälsovariabler. Den tredje uppsatsen bidrar till litteraturen om mätfel i självrapporterad data vid analys av ojämlikhet i sjukvårdsutnyttjande. Uppsatsen behandlar ett stort enkätexperiment som jämför självrapporterad och registrerad data över sjukhusinläggningar, och varierar perioden under vilken respondenter ombeds uppge sin sjukvårdskonsumtion mellan en, tre, sex och tolv månader. Experimentet undersöker hur längden av denna period påverkar mätfel av självrapporterad data i två dimensioner, ett aggregat av antal sjukhusinläggningar och associationen med socioekonomisk status. De två sista uppsatserna bidrar till den empiriska litteraturen om socioekonomiska skillnader i rökningsbeteende. Data kommer från SCB: s undersökning av levnadsförhållanden (ULF) 1980-2005 samt registerdata över inkomster och utbildning. Den första av dessa uppsatser undersöker hur persistens i rökning, eller ”rökningsberoende”, varierar med utbildningsnivå. Den sista uppsatsen undersöker graden av inkomstrelaterad ojämlikhet i rökningsbeteende hos kvinnor med hjälp av de index som diskuteras i de tidigare uppsatserna, samt visar att det viktigaste bidraget till nivån av ojämlikhet kommer från skillnader i utbildningsnivå. Uppsatsen bidrar också metodologiskt genom att utveckla och använda en utvidgning av standard metoder. Utvidgningen belyser vikten av att ta hänsyn till de potentiella kanaler genom vilka socioekonomisk bakgrund kan påverka inkomstrelaterad ojämlikhet i rökning (såväl som hälsa). Resultaten visar att socioekonomisk bakgrund indirekt bidrar till nivån av ojämlikhet genom en ökad utbildningsnivå bland kvinnor med högre socioekonomisk bakgrund, vilket också demonstrerar vikten av att använda den föreslagna utvidgningen.