The Psychology of Worldviews: Toward a Non-Reductive Science of Personality

Abstract: Popular Abstract in Swedish Personer drivs inte enbart av djuriska instinkter, utan de är även språkliga och existentiellt medvetna varelser, vars upplevelser och handlingar är fyllda av subjektiv mening. Att förstå en människa som en person är att förstå honom eller henne som ett rationellt system som har viljor, rädslor, förhoppningar, trosföreställningar, och andra sätt att ge sin värld mening, och inte bara som ett mekaniskt system av som styrs av samma orsaker som andra djur. Men nutida personlighetspsykologi har, i stor utsträckning, fokuserat på personlighetens beteendeaspekt på bekostnad av dess meningsaspekt, utan att inse att subjektiv mening är en grundläggande aspekt av personligheten i sig självt snarare än blott en orsak till beteende. Mitt övergripande syfte med denna avhandling är, därför, att bidra till att etablera en genuint icke-reduktiv personlighetsvetenskap som, på ett systematiskt sätt, studerar de meningssystem som utgör personers världsbilder, som grundläggande källor till mening i personligheten. Jag ämnar både etablera ett begreppsligt och teoretiskt fundament för studiet av världsbild och presentera empirisk forskning om världsbilder. De begreppsliga och teoretiska frågorna behandlar jag i de inledande kapitlen och i den första artikeln. Jag börjar med att utarbeta en icke-reduktivt realistisk personlighetsfilosofi som styr mellan reduktionism och socialkonstruktionism, och genom att föreslå att vi behöver en rikare och mer koherent förståelse av personligheten och en rikare metodologi, snarare än ett radikalt nytt metodologiskt paradigm. Jag fortsätter med att diskutera begränsningar, och begreppsliga problem, hos befintliga traditioner i personlighetspsykologin, och därefter lägga fram ett begreppsligt fundament för världsbildens psykologi som kan hantera dessa problem och begränsningar. Jag avgränsar världsbildsbegrepp som de som refererar till personliga antaganden, begrepp, och skript som, genom att fungera som underliggande struktur, eller bakgrund, för intentionalistiska tankar, känslor, och handlingar, utgör de mest centrala källorna till subjektiv mening. Jag fortsätter genom att diskutera världsbildens struktur och dynamik i termer av relationen mellan interna mekanismer för meningsskapande och de universella aspekterna av människans existentiella situation som alla världsbilder måste hantera. Jag avslutar de inledande kapitlen genom att beskriva bakgrunden för den empiriska forskningen och diskutera begränsningar med denna avhandling samt möjligheter för vidare teori och forskning. Jag fortsätter, i den första artikeln, genom att mer ingående argumentera för att studiet av objektiva beteendemönster (eng. ”traits”) och studiet av subjektiv mening (d.v.s. världsbild) utgör ömsesidigt irreducibla delar av personlighetspsykologin, och för att värdsbilden inte är mindre universell i sin struktur, eller på andra sätt mindre grundläggande för personligheten, än beteendemönster. Jag avslutar med att diskutera vikten av att förklara enhetlighet inte enbart inom beteendemönster utan även inom världsbilder och mellan världsbilder och beteendemönster, samt vikten av att komplettera studiet av individuella differenser med personalistisk metodologi. De empiriska studierna presenterar jag i de andra och tredje artiklarna som ingår i denna avhandling. Denna forskning handlar om Humanism och Normativism, som är två av de bredaste och viktigaste världsbildsbegreppen i tidigare forskningslitteratur. De representerar huruvida människan tillskrivs ett inneboende värde och en särskild ontologisk status (humanism) gentemot huruvida människan ses som kapabel att uppnå värde och förverkliga sig själv bara genom att uppnå normer och ideal som existerar utanför henne själv (normativism). Även om dessa ursprungligen beskrevs som motpoler så har tidigare forskning funnit förvånansvärt låga korrelationer mellan dem. I den första empiriska artikeln introducerar jag en hierarkisk modell av deras struktur, utvecklar skalor för att mäta deras facetter, och demonstrerar, genom konfirmatorisk faktoranalys, att de är, i motsats till vad man tidigare trott, negativt relaterade vad gäller syn på människans natur, attityd till känslor, och attityd till andra människor, men icke-relaterat vad gäller kunskapssyn och politiska värderingar. Jag presenterar också resultat som underbygger deras diskriminanta och prediktiva validitet i relation till andra världsbildsvariabler, livsmål, utbildningsfält, politisk och religiös orientering, samt ”Big Five”-beteendemönster. I den andra empiriska artikeln undersöker jag, med hjälp av stigmodeller, hur humanism och normativism kan bidra till den politiska psykologins förklaringar av hur meningssystem, och andra psykologiska faktorer, ligger bakom politisk ideologi. Resultaten indikerar att humanism är relaterat till politisk ideologi genom preferens för jämlikhet, vilket medieras av moraliska intuitioner om rättvisa och undvikande av skada, emotionalitet, och ärlighet/ödmjukhet, samt att normativism är relaterat till politisk ideologi genom både motstånd mot förändring och låg preferens för jämlikhet, vilket medieras av rättfärdigande av systemet, moraliska intuitioner om lojalitet, auktoritet, och renhet, och låg öppenhet. Båda dessa empiriska artiklar ger tydliga belägg för att det finns breda meningssystem som skär igenom hela världsbilden och att dessa är viktiga för att förklara andra psykologiska fenomen. De hjälper därigenom till att underbygga och, förhoppningsvis sprida, världsbildens psykologi.