Scaphoid Fractures - epidemiology, diagnosis and treatment

Abstract: Popular Abstract in Swedish Båtbenet är ett lite ben i handloven som är väsentlig för handledens funktion. Båtbenet kan skadas om man ramlar och tar emot med handen, och den skadade är ofta en ung man, som inte sällan håller på med sport. Man ser ingen felställning på handledens utsida, men patienten upplever ofta smärta på handledens tummsida. Röntgen har svårt att påvisa ett brott, eftersom båtbenet ligger djupt inne i handleden och skyms av de andra handlovsbenen och dessutom måste röntgenstrålarna träffa exakt parallellt med brottet, för att det ska synas. Båtbensbrott, som ej gipsas direkt, läker ofta inte och kan då medföra kroniska handledsmärtor. För att inte riskera och missa att behandla ett brott, så gipsar man alla personer med misstänkt båtbensbrott, även om den första röntgenundersökningen inte visar något brott. Efter 2 veckor upprepar man röntgenundersökningen, och då kan man se ett eventuellt brott eftersom läkning synas på röntgen. Magnetkamera undersökning (MR) har däremot en stor träffsäkerhet när det gäller att hitta båtbensbrott, men tyvärr är undersökningen fyra gånger så dyr och tar lång tid. Under en fyra-årsperiod (2004-03-01 till 2008-02-28) tillfrågades alla patienter, som sökte på akutmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Malmö med ett misstänkt båtbensbrott, om de ville delta i en forskningsstudie. Femhundratjugosex patienter accepterade att delta och de utgör basen för denna avhandling. Våra två första studier undersökte, hur mycket bättra MR är jämfört med vanlig röntgen och datoriserad skiktröntgen (datortomografi, CT). Vi hittade enbart 7 av 10 båtbensbrott med vanlig röntgen men mer än 9 av 10 båtbensbrott med CT undersökning. Hos barn (<18 år) syntes enbart hälften av båtbensbrotten på vanlig röntgen. Många andra brott i handloven hittades enbart med MR. I vår tredje studie gjorde vi titthålskirurgi på patienter med båtbensbrott, och hittade förvånansvärt många ledbandsskador. Ett av de absolut viktigaste ledbanden, det mellan båt- och månbenet, var helt av hos var fjärde patient, och krävde åtgärd med fixering och lång tids gipsbehandling. I den fjärde studie jämförde vi hur båtbensbrott såg ut på vanlig röntgen och CT, med hur brottet såg ut när man opererade med titthålsteknik. Vi kunde konstatera att om båtbenet var brutit med et mindre benfragment i mellan (splittrat brott), då var brottet mycket ostadigt, och precis detta misstänkas förorsaka långsam eller utebliven läkning. I den sista studien undersökte vi läkningstiden med röntgen och CT hos patienter med brott på mellersta delen av båtbenet. Patienterna lottades till antigen att behandlas med gips eller opereras. Operationen var med titthålsteknik och vi använde en liten special utvecklad skruv till att drar ihop brottet. De patienter som lottades till gipsbehandling var gipsade i minst 80 6 veckor. Oavsett behandlingsmetod läkte brotten på samma tid, men de patienter som opererades behövde bara ha gips i 1-2 veckor. Brott med förskjutning och/eller splittring hade en benägenhet till att läka långsammare. Sammanfattningsvis kan man säga att patienter med misstänkt båtbensbrott kan ha många olika skador i handleden, och att vanlig röntgen är dålig på att hitta dessa skador. En akut MR undersökning kan göra att ett stort antal patienter slipper onödig gipsbehandling (cirka 250 patienter per år i Malmö med 280 000 invånare). Nittio procent av alla enkla brott i mellersta delen av båtbenet, vilket är den vanligaste typen, läker med sex veckors gipsbehandling. Patienter som opereras och enbart skall ha gips en eller två veckor, bör undersökas med titthålsteknik för att utesluta att det finns en alvarlig ledbandsskada, som kräver längre tids gipsning.