Aspects of Morphological and Stylistic Variation of the Verb in Erotokritos

Abstract: Popular Abstract in Swedish Ämnet för avhandlingen är verbets morfologiska och stilistiska variation i den grekiska versromanen Erotokritos, ett av de främsta exemplen på den kretensiska renässansdiktningen. Undersökningen utgår från de i dikten förekommande verbformernas morfologiska variation, både vad avser stammar, ändelser och augment. Undersökningen koncentreras på de imperfektiva verbformerna där poeten kan utnyttja en speciellt stor variation för att berika sitt språks uttrycksmöjligheter. Dessutom undersöks augmentets användning; det finns både e- och i- augment men även verbformer med utelämnat augment, och denna växling mellan utvecklingshistoriskt äldre och yngre former bidrar ytterligare till den morfologiska mångfalden. Dikten är skriven på ett femtonstavigt jambiskt versmått. Antalet stavelser och betoningens läge i ett ord, t.ex. en verbform, bestämmer var det kan placeras i versraden. Det visas i undersökningen hur diktaren systematiskt väljer mellan olika alternativa former av samma verb med hänsyn till var i versen verbformen skall placeras. En viss tendens till skapandet av formler av den typ som är känd från antik epik kan också beläggas. Formlerna består oftast av en verbform i kombination med ett eller flera andra ord som alltid har samma position i versraden. Vissa av de formler som används kan beläggas även utanför Erotokritos. Huvuddelen varkar dock vara skapade av Erotokritos författare själv, och man kan också iaktta hur han modifierar existerande formler genom att växla mellan olika alternativa verbformer och därmed får möjlighet att ge formeln en annan position i versen. Inte bara alternativa former av samma verb utan också växling mellan synonyma verb med olika stavelseantal eller betoning utnyttjas för att åstadkomma variation i uttryckssättet. Valet mellan två synonyma verb kan alltså avgöras av var i versraden verbformen skall placeras. Ofta förekommande är användningen av två synonyma ord i samma versrad, vilket kan vara ett stilistiskt drag från den orala poetiska traditionen. Språket i Erotokritos är starkt influerat av den lokala kretensiska dialekten men inte genomgående dialektalt. Istället kan man iaktta att författaren för att åstadkomma variation växlar mellan synonymer av vilka den ena hör hemma i dialekten, medan den andra inte är ett dialektalt drag. Växlingen mellan synonyma verb av metriska eller eufoniska skäl är en parallell till växlingen mellan alternativa morfologiska varianter av samma verb.