Factors of impotance for women's health at midlife with special emphasis on effect by sex steroids

Abstract: Popular Abstract in Swedish Klimakteriet är normalt en fysiologisk period som alla kvinnor upplever mitt i livet. Klimakteriet är inte en sjukdom eller sjukdomstillstånd utan en övergång ifrån en fertil period till en icke reproduktiv period och utgör för många kvinnor en milstolpe i livet. Övergångsåldern och de processer som föregår en ny balans kan ibland vara turbulent. Syftet med dessa studier var att undersöka hälsotillståndet hos en grupp svenska kvinnor i åldern 50-64 år och undersöka vilka bakgrundsfaktorer som eventuellt påverkade de symptom som de upplevde och speciellt effekterna av hormonell substitutionsbehandling (HRT). Långtidseffekter, olika typer och olika administrationssätt samt metabola (ämnesomsättnings-) effekter av lågdoserade HRT studerades. Kvinnor födda 1935-1945 och boende i Lunds kommun per den 1 dec 1995 fick besvara ett frågeformulär och fick gå igenom medicinsk undersökning och blodprovstagning. Totalt inkluderades 6917 kvinnor. Blodvallningar var det mest dominerande symptomet och (57%) av kvinnorna hade blodvallningar första året efter menopaus. Sex till tio år efter menopaus hade fortfarande mer än en tredjedel (37%) blodvallningar. Vi fann flera socio-demografiska, medicinska och livsstilsfaktorer som kan påverka upplevelsen av blodvallningar. Minskad risk för blodvallningar fanns hos kvinnor med hög utbildning, kraftig fysisk träning och ökande ålder medan viktökning, borttagande av äggstockarna, rökning (mer än 14 cigaretter/dag), hög alkoholkonsumtion och cancersjukdom ökade risken. Sköra slemhinnor i slidan (vaginal atrofi) ökade med tiden efter menopaus upp till 22 %. Sen menopaus, hög utbildning, måttlig rökning (mindre än 15 cigaretter/dag) samt övervikt minskade risken för vaginal atrofi. Ökande ålder, äktenskap och hjärtkärlsjukdomar förvärrade symptomen. Psykologiska problem upplevdes av 85 % av kvinnorna, men nedstämdhet hade ingen korrelation till menopaus. Irritation, sömnbesvär och koncentrationssvårigheter var påtagliga hos kvinnorna första året efter menopaus. Majoriteten av kvinnor hade ett eller flera kroppsliga (somatiska) symptom, vilka var relaterade till hormonellt status, d.v.s. före eller efter menopaus, med eller utan HRT. De vanligaste symptomen var huvudvärk, rygg och/eller ben samt led besvär. HRT användes av 39% vilket är mer än vad som rapporterats ifrån andra områden i Sverige. De viktigaste anledningarna till HRT användning var behandling av klimakteriesymptom, förebyggande av benurkalkning (osteoporos) och hjärtkärlsjukdomar. Kvinnorna som slutade med HRT utgjorde 12,5% och de huvudsakliga orsakerna till upphörandet av behandling var viktökning, oro för cancer samt blödningsproblem ifrån slidan. För kvinnor som använde HRT under lång tid var behandlingen av blodvallningar och svettningar den viktigaste fördelen med HRT vilket rapporterades av 63 - 82% i de tre studerade grupperna. Nästan 50% av dessa kvinnor upplevde minskad nedstämdhet och irritation samt förbättrat känsloläge med HRT. Tillägg av progesteron/gestagen vid långtidsbehandling försämrade de positiva effekterna av östrogen avseende det känslomässiga välbefinnandet samt den psykosexuella aktiviteten. Per oral, kontinuerlig och sekventiell HRT, var lika effektiva att behandla klimakteriella besvär. HRT behandling administrerat via huden med plåster (transdermalt given HRT) hade bättre effekt på exempelvis sömnbesvär och urogenitala besvär, men också fler biverkningar än per oral behandling såsom vaginala blödningsrubbningar, hudrodnader och ökad aptit. På senare år finns det en trend att minska hormondoserna vid HRT. Syftet är att minska potentiella risker och biverkningar med HRT. En tolv månaders randomiserad, placebokontrollerad studie utfördes på friska postmenopausala kvinnor med låga doser av östradiol (E2 1mg) i kombination med norethisterone acetate (NETA 0,5mg). Resultaten visade positiva effekter på fett (lipid) och kolhydratmetabolismen i blodprover. Sammanfattningsvis visar studierna att · Socio-demografiska livsstilsfaktorer och hälsoproblem är relaterade till klimakteriella besvär. Flera av dessa är till viss del eller fullt påverkningsbara · HRT användes och uppskattades av medelålders kvinnor för behandling av klimakteriella besvär och för förebyggande av osteoporos och hjärtkärlsjukdomar. · Kontinuerlig och sekventiell HRT var lika effektiv i att behandla klimakteriella besvär. Transdermal HRTbehandling hade visserligen bättre effekt men också fler biverkningar än per oral HRT. · Lågdoserad kontinuerlig per oral HRT med östrogen och NETA har positiva effekter på lipid och kolhydrat metabolismen. Framtida forskning bör vidare studera relationen mellan kvinnliga könshormoner och klimakteriella symptom. Kvinnorna som deltagit i dena studie som kallas WHILA studien kommer att följas upp 8 år efter den initiala undersökningen. Denna långtidsuppföljning kan ge möjligheter till att ytterligare undersöka postmenopausala kvinnors livskvalitet och hälsa i förhållande till HRT. Nya studier om kvinnors hälsa i relation till HRT kan förhoppningsvis tillföra ny kunskap vilken kan användas hälsostrategiskt och preventivt till förmån för medelålders kvinnor.