Marsupial Mitogenomics

Abstract: Popular Abstract in Swedish Marsupialia (pungdjur) delas in i 280 nu levande arter, som är uppdelade i 19 familjer och sju ordningar. Släktskapet mellan de sju ordningarna har studerats på molekylär nivå på grundval av mitokondriella genom som sekvenserats i sin helhet. Pungdjur, jämte placentala (moderkaks-) däggdjur och kloakdjur, utgör de nu levande representanterna för klassen däggdjur. Pungdjurens mitokondriella genom avviker i vissa avseenden från de övriga däggdjurens. Till exempel finns i pungdjurens mitokondriegenom den enda kända omorganisationenen av gener hos däggdjur. Vidare finns det belägg för att en av pungdjurens så kallade transfer RNA gener genomgår RNA-editering. Sådan editering är mycket ovanlig och är känd i endast ett fåtal fall hos ryggradsdjur. Jämförande studier har visat att pungdjurens kontrollregion, där reglering och initiering av replikationen påbörjas är mycket konserverad i förhållande till andra däggdjur. I denna studie har sammanläggning av mitokondriegenomets proteinkodande gener utgjort underlag för analys av pungdjurens inbördes släktskap. Underlaget är det största som hittills använts för detta ändamål. Släktskapsanalyserna visade att pungdjuren kan indelas i två större grupper, Australidelphia och Ameridelphia. Australidelphia består av de fyra australiensiska ordningarna samt Microbiotheria, en ordning som består av endast en art och som bara finns i Sydamerika. Microbiotheria visade sig vara nära släkt med tre av de australiensiska ordningarna, något som tyder på att pungdjuren har koloniserat Australien vid fler än ett tillfälle. Den andra gruppen, Ameridelphia består av de två återstående sydamerikanska ordningarna. Med hjälp av molekylära underlag kan man beräkna när olika djurgrupper har uppstått. Detta är av speciellt intresse i de fall där fossila fynd är sällsynta. Analyser av pungdjurens mitokondrie-DNA tyder på att de recenta pungdjursordningarna uppstod efter att dinosaurierna dog ut. Detta skiljer sig starkt från moderkaksdäggdjuren, där molekylära data visar att nästan alla ordningar uppkommit medan dinosaurierna ännu levde. Den molekylärt beräknade tidpunkten för olika åtskillnader bland pungdjuren stämmer väl överens med fossila fynd från Sydamerika och Australien.