Development of cardiovascular disease risk in middle-aged men. The Cardiovascular Risk Factor Study in Southern Sweden, CRISS

Abstract: Popular Abstract in Swedish Hjärtkärlsjukdomar brukar definieras som ateriosklerotiska och tromboemboliska förändringar i hjärta, hjärna och i den arteriella blodcirkulationen. Dessa sjukdomar är mycket vanliga, och i Sverige insjuknar ca 40 000 personer i hjärtinfarkt och c 35 000 i hjärnblödning per år. Trots att det skett en sänkning av både incidens och dödlighet för dessa sjukdomar i västvärlden de senaste decennierna, utgör de alltså fortfarande en huvudorsak till mycket sjuklighet och för tidig död. Några av de allra viktigaste riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdomar är rökning, högt blodtryck, rubbningar i blodfetterna, övervikt samt icke-insulinkrävande diabetes. Många av dessa faktorer har att göra med hur vi lever och därför har också socioekonomiska förhållanden som utbildning och inkomster stor betydelse. Prevalensen av hjärtkärlsjukdomar är också intimt samankopplad med en stigande åldersstruktur i befolkningen. Ett exempel på detta är de stora förändringar som inträffar i samband med växande välstånd i utvecklingsländerna där en ökande medellivslängd i kombination med förändrade livsstilsfaktorer har stor påverkan på förekomsten av hjärtkärlsjukdomar. Det faktum att så stora förändringar kan äga rum på kort tid talar för att ärftliga faktorer nog inte är huvudorsaken till att så många människor drabbas av hjärtkärlsjukdomar. För att kunna sänka sjukligheten, eller ännu hellre att kunna sänka riskfaktorerna för att sjukdom uppstår, måste man försöka kartlägga orsakssambanden mer specifikt hos olika grupper av människor. Cardiovascular Risk Factor Study in Southern Sweden, CRISS CRISS studien designades för att beskriva förändringar i riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar hos yngre medelålders män och för att kunna dra slutsatser kring hur dessa faktorer skulle kunna identifieras redan före 40 års ålder. Studien startade 1990 och alla män boende i Helsingborg som var födda 1953 eller 1954 inbjöds att vara med. Undersökningen omfattade en fysisk hälsokontroll, blodprovstagning och ett frågeformulär som handlade om livsstilsfaktorer. Vid första undersökningen registrerades 991 deltagare i projektet och de utgjorde 68% av alla 37 åriga män i Helsingborgs stad. Tre och sex år upprepades samma undersökningar och av de ursprungliga männen återkom 770 vid 40 års ålder och 702 vid 43 års ålder. Studien huvudfynd i korthet Under de sex år studien pågick kunde man se en konstant ökning av totalt serum kolesterol på i genomsnitt 0.04 mmol/L per år. Alla kvartiler av kroppslängd var oberoende och negativt associerad med totalt serum kolesterol och Non-HDL-kolesterol och dessa samband kvarstod även när man korrigerade för BMI och midja-höft mått. När studien startade 1990 var det högkonjunktur i samhället och man såg då samband mellan riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom med såväl arbetslöshet som låg utbildningsnivå. Kopplingarna till arbetslöshet, men däremot inte till utbildningsgrad, försvann ett par år senare när arbetslöshetstalen steg i hela samhället. Redan vid 37 års ålder hade 35 procent av männen så höga blodtryck att de klassades som hypertensiva och vid 43 års ålder hade den siffran stigit till 49 procent. De män som hade högt normalt blodtryck vid studiens start var särskilt benägna att utveckla hypertension över sex år oberoende av andra riskfaktorer. Övervikt och hög alkoholkonsumtion var starkt kopplade till ökning av blodtrycket. Studien visar att höga nivåer av riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar kan identifieras redan för 40 års ålder och mycket tyder på att många av mekanismerna bakom denna utveckling startar i ännu tidigare åldrar. Flera av riskfaktorerna är påverkbara eftersom de utgörs av beteenden snarare än ärftliga förhållanden. Detta stöder teorierna om att såväl forskning som primärpreventiva åtgärder måste vara inriktad på specifika målgrupper för att vara framgångsrik. Det är av stor vikt att man ändrar inriktning från att förebygga sjukdom till att förebygga ökning av risk för sjukdom.