Passive Houses in Sweden. From Design to Evaluation of Four Demonstration Projects

Abstract: Popular Abstract in Swedish Energianvändningen i världen måste minska drastiskt inom en snar framtid för att därmed minska utsläppen av växthusgaser och bromsa klimatförändringarna. Energi och handlande med energikällor har även blivit nationella säkerhetsfrågor. Inom Europeiska Unionen används ungefär 40% av den totala energianvändningen i byggnader, vilket innebär ungefär 36% av det totala koldioxidutsläppet i unionen. Genom att minska energianvändningen i byggnader kan stora förbättringar uppnås. EU har nyligen beslutat att år 2020 ska alla byggnader i alla medlemsländer ha en energianvändning som är nära noll och när byggnader renoveras ska energiförbättrande åtgärder ingå. Det är väldigt viktigt att en lägre energianvändning i en byggnad inte försämrar inomhuskomforten. Ett bra sätt att lyckas med detta är att bygga passivhus. Grundtanken med passivhus är att göra klimatskalet så välisolerat och lufttätt att den värme som behövs till huset kan tillföras med den ventilationsluft som ändå behövs. För att minska behovet av tillförd energi värms den inkommande kalla, friska luften av värmen i den utgående varma, begagnade luften i en värmeväxlare. In i huset kommer frisk och värmd tilluft. På vintern behöver tilluften värmas extra med till exempel en vattenburen värmeslinga för att huset ska ha rätt inomhustemperatur. Att värma med luft är inget måste men det ska vara en möjlighet. Om byggnaden är konstruerad så att den maximalt behöver 10 – 16 W/m2 för uppvärmning den kallaste dagen är det möjligt att värma med tilluften. (Jämför med en hårtork som ofta har en effekt runt 2000W!) Detta motsvarar ett väldigt lågt energibehov för uppvärmning. Genom att ha en tät byggnad och att tillföra uppvärmd luft minskar också risken för att uppleva drag inomhus. I denna forskningsstudie har fyra svenska passivhusprojekt följts från start till färdig byggnad med det huvudsakliga målet att se hur fler passivhus kan byggas i Sverige. Genom att praktiskt delta i de fyra projekten från start till färdig byggnad med kunskapsstöd, beräkningar och samtal med entreprenörer har kunskap erhållits från alla steg i byggprocessen. Efter att hyresgästerna flyttat in har de blivit intervjuade om hur det är att bo i passivhus. Faktisk energianvändning och inomhustemperaturer har mätts och sammanställts i alla projekten. Finnvedsbostäders hyresrätter i Värnamo var det första projektet som färdigställdes; de 40 lägenheterna var klara för inflyttning under sommaren 2006. Den årliga energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetsel (till exempel fläktar, pumpar och utomhusbelysning) mättes till 36 kWh/m2a (normalårskorrigerat). Det andra projektet som blev klart byggdes av Eksta Bostads AB som hyresrätter i Frillesås. Dessa 12 lägenheter hade en årlig mätt energianvändning för värme, varmvatten och fastighetsel på 50.5 kWh/m2a (normalårskorrigerat). Det tredje projektet som blev klart var en villa som byggdes i Lidköping. Villan är på 171 m2 och hade en årlig mätt energianvändning för värme och varmvatten på 51 kWh/m2a (normalårskorrigerat). Enligt gällande regler från Boverket ska en nybyggd bostad max använda 110 kWh/m2år. De uppmätta resultaten från dessa projekt visar tydligt att det går att bygga bostäder med mycket lägre energianvändning, med vanliga snickare, vanliga material och vanliga hyresgäster. Det fjärde projektet blev färdigställt i februari 2009 och var en renovering av ett befintligt hyreshus från 1970 med 18 lägenheter (16 lägenheter efter renovering). Energianvändningen efter renovering för värme, varmvatten och fastighetsel var 65.7 kWh/m2a (normalårskorrigerat) eller 86.2 kWh/m2a inklusive hushållsel. Före renovering var energibehovet 215 kWh/m2a, inklusive hushållsel. Det finns inga regler om hur mycket energi en renoverad byggnad maximalt får använda efter renovering men detta resultat visar att det är möjligt att sänka energianvändningen i en befintlig byggnad med 60%. Alla fyra projekten har uppnått det initialt satta målet att använda 25 – 50% av tillåten energinivå enligt Boverkets byggregler. Att bygga passivhus verkar vara ett bra sätt att drastiskt minska energianvändningen i samhället, både vid renovering och vid nybyggnad utan att göra avkall på inomhuskomfort. För att underlätta i framtida projekt skulle det behövas en produktutveckling av till exempel lättmanövrerade ventilationsaggregat för småhus, kaminer anpassade för bostäder med lågt uppvärmningsbehov och estetiskt tilltalande tilluftsdon som fungerar för både höga och låga fl öden och varierande temperaturer på den luft som blåses in i rummet. De tre fastighetsägarna till hyreslägenheterna i denna studie har alla fortsatt att bygga fler passivhus eller renovera enligt passivhusprinciperna, då de varit mycket nöjda med de resultat som uppmätts i projekten.