Effect of Normal Aging on Emotional Processing and Impact of Emotion on Memory: Psychophysiological and Cognitive Findings

Abstract: Popular Abstract in Swedish Åldrandet har traditionellt förknippats med en reduktion av emotionella reaktioner. Denna syn har nu börjat ifrågasättas, trots att de flesta tidigare studier visat en åldersrelaterad minskning av psykofysiologiska reaktioner på affektiva stimuli. Det första syftet med denna avhandling var att undersöka effekter av åldrande på subjektivt upplevande av och psykofysiologiska svar på känslomässiga bilder. Det andra syftet var att undersöka hur emotioner påverkar minnet, speciellt hur de på olika sätt påverkar dels förmågan att minnas medvetet (ansträngande och långsam minnesprocess) och dels förmågan att mera ytligt känna igen det man tidigare lärt sig (snabb och automatisk minnesprocess). För att separat studera dessa två former av minnesåtergivning användes en speciell metod (Process Dissociation Procedure; PDP), som utvecklats av Jacoby (1991). Undersökningarna utfördes på en grupp medelålders (40-55 år) och en grupp äldre (56-78 år) friska individer. I det första arbetet analyserades hur den fasiska hjärtfrekvensen förändras när personerna i de två åldersgrupperna exponeras för neutrala, positiva och negativa bilder. Resultaten visade att förändringarna av hjärtfrekvensen varierade beträffande tidsförlopp och typ av emotionell bild. Negativa bilder framkallade den största initiala minskningen av hjärtfrekvensen, och positiva bilder gav den största hjärtfrekvensökningen i det mellersta tidsintervallet. Den sistnämnda observationen gjordes dock bara beträffande de äldre personerna, som samtidigt skattade de positiva bilderna som mer behagliga. I det andra arbetet rapporteras effekter av såväl åldrande som kön på hudkonduktansen och på ansiktsmusklernas aktivitet (korrugator- och zygomatic-musklerna) under exponering för affektiva bilder. Resultaten visade effekter av kön på de subjektiva rapporterna och de psykofysiologiska mätresultaten, vilka överensstämde med fynd från tidigare studier. Däremot fanns inga ålderseffekter, de psykofysiologiska svaren var de samma i de två åldersgrupperna. Hos de äldre personerna fanns inga könsskillnader rörande hudkonduktans och korrugator-aktivitet. Slutsatserna från de två studierna är att åldrandet inte är förknippat med en generell minskning av de emotionella reaktionerna och att skillnaderna mellan könen avtar vid högre ålder. I det tredje arbetet studerades effekten av känslor på förmågan att minnas medvetet jämfört med förmågan att mera ytligt känna igen det man skall minnas. PDP-metoden användes, operationaliserad som en list-diskrimineringsuppgift. Resultaten visade att emotionell påverkan försämrade förmågan att minnas medvetet. Detta fynd överensstämmer med den trade-off effect, som tidigare nämnts i den emotionella litteraturen för att beskriva dissociationen mellan känslors förbättrande effekt på minnet av centrala stimuli samtidigt som förmågan att uppfatta irrelevanta eller perifera detaljer försämras.