Every breath you take every move you make. Studies on Asthma and Sports in Adolescent Athletes

University dissertation from Department of Clinical Sciences, Lund University

Abstract: Popular Abstract in Swedish Every breath you take – Every move you make Astma och allergier tillhör våra vanligaste folksjukdomar och de har ökat under de senaste fyra decennierna, särskilt bland barn och ungdomar. Under samma period så har inställningen till fysisk aktivitet och olika livsstilsfaktorer i samhället förändrats. Det är allmänt accepterat att fysisk aktivitet är bra for hälsan och vi använder fysisk aktivitet inom sjukvåden både för att behandla och förhindra många kroniska sjukdomar. Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig både minska risken for att dö i förtid och minska förekomsten av många vanliga sjukdomar. Är man fysiskt aktiv under ungdomsåren blir man mer fysiskt aktiv även som vuxen. Samtidigt har det visat sig att träning på elitnivå oberoende av vilken sport som utövas ökar risken att bli allergisk eller insjukna i astma. Hur stor denna risk är hänger samman med vilken typ av träning som utförs och den miljö som den utförs i. Ansträngningsastma, det vill säga astmabesvär i anslutning till ansträngning, är ett av de vanligaste symptomen hos patienter med astma och är ofta det mest besvärande symptomet hos ungdomar. En del har astmatiska symptom bara i anslutning till ansträngning. Diagnosen ansträngningsastma är inte alltid lätt att ställa eftersom symptomen ofta är ospecifika vilket medför att samtidigt som diagnosen ofta missas kan den också sattas på felaktiga grunder. Målet med var studie var att undersöka hur vanligt förekommande astma och allergier var hos elittränande simmare och tennisspelare, jämföra dem med varandra och med en referensgrupp av skolbarn i samma ålder. Vi ville också studera olika diagnostiska metoder som kan användas for att säkerställa diagnosen astma vilket i sin tur medverkar till en korrekt behandling. Samtidigt ville vi kontrollera om det fanns några könsskillnader i förekomsten av andningsbesvär och också se hur fysisk aktivitet påverkade livsstil och välbefinnande. Vi fann att andningsbesvär i anslutning till fysisk aktivitet och astma var vanligare bland idrottare än deras jämnåriga kamrater. Vanligast var symptomen bland simmarna. Av de två olika testerna som vi använde for att undersöka idrottarnas känslighet i luftvägarna, så visade den ena, mannitoltestet, (inhalation av ett luftvägsirriterande ämne, mannitol) på en högre känslighet i luftvägarna hos simmarna jämfört med tennisspelarna. Känsligheten i luftvägarna vid det idrottsspecifika ansträngningstestet (ansträngning i idrottarnas vanliga träningsmiljö) var däremot lika stor hos både simmare och tennisspelare. Vi fann också en förhöjning av inflammatoriska nedbrytningsprodukter i urinen efter ansträngningstesten som inte fanns i anslutning till mannitoltesten. Kvinnorna i studien, både idrottare och referensgrupp, hade mer luftvägs- och astmasymptom och de kvinnliga idrottarna visade också en större känslighet i sina luftvägar jämfört med männen. Detta trots att de lika ofta hade en astmadiagnos satt av läkare och lika ofta var insatta på astmamedicin som de manliga deltagarna i studien. De fysiskt aktiva i studien både idrottare och referensgrupp hade en hälsosammare livsstil, större självkänsla och mindre psykosomatiska symptom. Mest positiv påverkan av fysisk aktivitet fanns hos de kvinnliga deltagarna i studien. Vår studie talar för att idrott leder till ökade andningsbesvär, astmasymptom och ökad känslighet i luftvägarna, mest uttalat hos simmarna. Detta kan tala för en ogynnsam träningsmiljö, där för simmarna trikloramin, en nedbrytningsprodukt, av klor kan spela en viktig roll. Skillnaden som vi fann mellan könen avseende symptom och luftvägskänslighet å ena sidan och diagnosen astma satt av läkare å andra sidan, skulle kunna tala för att vi inte är tillräckligt uppmärksamma på astmadiagnosen hos unga kvinnor. Fysisk aktivitet oberoende om den bestod av motionsträning eller elitidrott verkar vara en hälsofrämjande faktor inte minst hos kvinnorna. Ovanstående fynd visar att det kravs bättre kontroll över de miljöer och träningslokaler där barn och unga vuxna som idrottar tillbringar stora delar av sin lediga tid. De fördelar som ett fysisk aktivt liv skapar ska inte behöva spolieras av en dålig träningsmiljö med en ökad risk att utveckla astma. Samma krav på våra idrottares träningsmiljö bör ställas som på våra arbetsmiljöer. Vid bedömning av träningsmiljön bör även hänsyn tas till den ökade andningen, hyperventilationen, som inträffar i anslutning till träning. Hyperventilationen i sin tur medför en ökad inandning av de skadliga ämnen, såsom trikloramin som kan förekomma i omgivande luft.

  CLICK HERE TO DOWNLOAD THE WHOLE DISSERTATION. (in PDF format)