TAKING CARE OF OTHERS - WHAT'S IN IT FOR US? Exploring workplace-related health from a salutogenic perspective in a nursing context

Abstract: Popular Abstract in Swedish Studier av arbetsförhållande inom sjukvården har under lång tid varit förknippade med stress och sjukfrånvaro. Ett sådant problemorienterat perspektiv hänger samman med hälsa definierat som avsaknad av sjukdom (patogenes). Hälsa kan dock definieras på många olika sätt och motsatsen till patogenes är salutogenes. Ett salutogent perspektiv innebär en mer positiv syn på hälsa, som framhåller faktorer vilka skapar hälsa. Det finns flera typer av insatser som görs för att påverka människors hälsa i positiv riktning. Dessa insatser kallas för hälsofrämjande arbete och kan till exempel fokusera på de anställdas hälsa vid olika arbetsplatser. Idag vet vi en hel del om de negativa hälsoeffekterna av arbete, inom till exempel sjukvården, men det är betydligt mer sällsynt med arbetsrelaterad forskning som har en salutogen utgångspunkt. Syftet med denna avhandling var att utforska och skapa mening kring den salutogena relationen mellan arbetsplats, arbete, hälsofrämjande arbete och sjukvårdspersonalens hälsa. Tre av studierna genomfördes därför i samband med ett för personalen hälsofrämjande arbete på en medicinsk vårdavdelning vid ett medelstort sjukhus i Skåne. Syftet var även att ta fram användbara instrument för denna typ av hälsofrämjande arbete och därför genomfördes en enkätstudie på sjukhuset som helhet. Det hälsofrämjande arbetet på avdelningen präglades av aktionsforskning, delaktighet och en blandning av kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. Forskningsprocessen visade på betydelsen av sociala och psykologiska resurser för sjukvårdspersonalens hälsa. Hälsoresurserna samverkar på olika sätt och kan medföra hälsofrämjande positiva upplevelser bland deltagarna. Resultaten visade att det fanns möjlighet för fler positiva upplevelser av arbetet på vårdavdelningen genom till exempel mer kvalificerade medicinska arbetsuppgifter, koncentration på personalens tankemässiga (kognitiva) resurser samt upplevelser av flow. Flow innebär en ultimat upplevelse av att den individuella kompetensen matchar stora utmaningar i en given situation. Sådana situationer ger upphov till glädje, motivation och kognitiv effektivitet samt bidrar till hälsa. Resultaten visade också att projektdeltagarna var mer eller mindre prestationsorienterade och därför också fokuserade på och uppskattade arbete eller hälsofrämjande arbete med olika karaktärsdrag. De mer prestationsorienterade deltagarna värderade flexibilitet, reflektion, lärande och utveckling av det dagliga sjukvårdsarbetet. De mindre prestationsorienterade föredrog istället stabilitet, förutsägbarhet, lugn och ro samt trivsam social samvaro. Skillnader som dessa behöver identifieras och diskuteras för att de ska fungera som en resurs för hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Hälsofrämjande arbete behöver enligt resultaten präglas av individuella resurser, möten mellan projektdeltagarna och stöd från externa personer. Förutom mänskliga resurser behövs också väl fungerande instrument som är anpassade för denna typ av hälsofrämjande arbete. Den framtagna SalutogenaHälsoIndikator Skalan (SHIS) är ett tillförlitligt instrument för att mäta hälsa utifrån ett salutogent perspektiv och är därför användbart för hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Det är dock viktigt att instrumentet används med ett salutogent perspektiv i hälsofrämjande arbete, vilket präglas av deltagande, trivsam social samvaro, interaktion, reflektion och lärande. Forskningsresultaten bidrar till kunskapsutveckling om salutogena relationerna mellan arbetsplatsen som miljö, arbetet som aktivitet, hälsofrämjande arbete som förändringsprocess och sjukvårdspersonalens positiva upplevelser och hälsa som mål. Denna kunskap kan direkt tillämpas för att utveckla mer hälsofrämjande arbetsplatser och förändringsprocesser inom sjukvården specifikt, men även i arbetslivet generellt.