Food, energy and the environment from a Swedish perspective

Abstract: Det särskilda sektorsansvaret är en ordning inom miljöpolitiken som innebär att varje sektor har ansvar för att hantera de miljöproblem som orsakas inom sektorn. På grund av detta ansvar finns ett behov av att kartlägga miljöproblem från sektorer, att identifiera de viktigaste problemen och att hitta strategier för att minska miljöpåverkan. Jordbrukssektorn och energisektorn är två sektorer som orsakar stor miljöpåverkan, vilket gör dem intressanta som fallstudier.För att undersöka miljöpåverkan och möjligheten att minska denna i de båda sektorerna används ett systemanalytiskt perspektiv. Ett sådant angreppssätt ger möjlighet att analysera frågorna på ett mer genomgripande sätt, så att problemen inte endast förflyttas och istället skapar problem på andra håll i världen eller för framtida generationer, eller att ett problem reduceras medan ett annat istället ökar. Med ett systemperspektiv kan även indirekta effekter inkluderas när strategier för minskad miljöpåverkan i sektorn analyseras. De indirekta effekterna omfattar påverkan som sker uppströms och nedströms produktionskedjan, liksom påverkan från konsumenter.En metod för att bedöma miljöpåverkan från en sektor har utarbetats och testats på jordbruks- och energisektorn (Artikel I och II). Metoden är en hybridmetod baserad på miljöexpanderad input-output analys (IOA) och livscykelanalys (LCA). IOA-data från Miljöräkenskaperna används som utgångspunkt för inventeringen. Dessa data ger information om både direkt och indirekt miljöpåverkan från sektorn. För att fånga även sådana miljöaspekter som inte omfattas av miljöräkenskaperna används sedan de svenska miljökvalitetsmålen som en checklista, och information om den miljöpåverkan som inte finns med i IOA hämtas från litteraturen. För vidare hantering av den insamlade informationen om utsläpp och resursanvändning används karaktäriserings- och värderingsmetoder från LCA-metodologin. Därigenom kan s.k. hotspots, dvs de viktigaste problemen, identifieras.Baserat på denna hybridmetod blev resultatet att i jordbrukssektorn är de viktigaste frågorna biologisk mångfald, växthuseffekt, övergödning, användning av icke-förnybara resurser och troligen även toxicitet genom användningen av bekämpningsmedel. I energisektorn är de viktigaste problemen luftkvalitet, växthuseffekt, användning av icke-förnybara resurser och toxicitet.En analys av policies inom sektorerna (Artikel III) visar att både jordbruks- och energisektorn fokuserar delvis på de problem som identifierats som hotspots i sektorsanalyserna, men att vissa av de viktiga problemen inte ägnas så stor uppmärksamhet. I jordbrukssektorn är fokus huvudsakligen riktat mot biologisk mångfald och toxicitet, medan energisektorn framför allt fokuserar på växthuseffekt och användning av icke-förnybara resurser.En andra IOA-LCA hybridmetod, Energy Analysis Programme, har använts för att studera hushållens direkta och indirekta energianvändning (Artikel IV och V). Genom en kombination av IOA och processdata kan energiintensiteten (dvs. energi per monetär enhet, MJ/SEK) beräknas av ett stort antal varor och tjänster. När dessa beräkningar kombineras med information om hur ett hushåll spenderar sin inkomst kan hushållens totala energianvändning beräknas. Beräkningarna ger också information om hur inkomsten kan spenderas på mer energisnåla sätt. En ytterligare studie gjordes för att visa på betydelsen av minskat livsmedelssvinn som strategi för minskad miljöpåverkan inom livsmedelssektorn (Artikel VI). Resultaten från studierna med konsumentperspektiv kan användas för att identifiera strategier för hur konsumenterna kan bidra till minskad miljöpåverkan i de båda fallsektorerna. För jordbrukssektorns del kan konsumenterna bidra till minskad miljöpåverkan framför allt genom en minskad konsumtion av animalier. När det gäller energisektorn är minskad energianvändning en viktig strategi, liksom att fortsatt sträva efter att ersätta fossila bränslen och uran med förnybara bränslen.