Balance, gait performance and muscular strength in the elderly

University dissertation from Ortopediska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, 205 02 Malmö, Sweden

Abstract: Popular Abstract in Swedish Benbrott inträffar i betydligt högre grad hos stadsbor jämfört med landsortsbor. Bakgrundsfaktorer, såsom graden av fysisk aktivitet och belastning i arbetet, kan ha betydelse för fall, som orsakar benbrott. Vi fann att äldre kvinnor som brutit handleden inom 3 månader från undersökningstillfället föreföll ha nedsatt balans, en försämring som verkar förbättras till normal balans längre tid efter brottet. Målsättningen med denna studie var också att erhålla normalvärden för friska individers funktionella förmåga, såsom balans, gångförmåga och muskelstyrka. Olika populationer undersöktes. Män och kvinnor i åldrarna 50, 60, 70 och 80 år och 40-åriga kvinnor från stad och landsbygd testades. Bakgrundsfaktorer som kön, ålder, boendesituation, hälso- och medicinskt status, arbetsbelastning och fritidsaktiviteter insamlades. Stadsbor hade betydligt nedsatt balansförmåga jämfört med landsortsbor och denna skillnad ökade med åldern. Stadsbor gick fortare men landsortsbor tog längre steg. Fritidsaktiviteter stod i relation till balans och steglängd och arbetsbelastning i relation till gånghastighet. Muskelstyrkan i knästräckarna var betydligt svagare hos män och kvinnor i nästan alla åldersgrupper i stadsbefolkningen. Denna svaghet var inte lika uttalad i knäböjarna utom i den äldsta gruppen. För att undersöka om någon av de kliniska balans- och gångtesterna var relaterade till de datoriserade balans- och styrketesterna undersöktes 230 kvinnor i åldern 75 år. Testerna från den datoriserade balansplattan var inte relaterade till någon av de kliniska balanstesterna , testerna av gångförmåga eller styrketesterna. Däremot var de kliniska balanstesterna korrelerade till gånghastighet och steglängd. Styrkan i knästräckare och knäböjare och fotens dorsalböjare var relaterad till gånghastighet och steglängd. Ju tyngre en individ var desto långsammare var gånghastigheten och kortare var steglängden, trots att knämuskulaturen var starkare. Kvinnor som var äldre än 65 år, stadsbor, och som deltagit i fysisk träning under mer än 20 år under sin livstid, hade betydligt bättre balans, gångförmåga och knämuskelstyrka och var inte beroende av social hemtjänst jämfört med kvinnor från stadsbefolkning i samma åldrar. Vid jämförelse mellan dessa aktiva kvinnor och kvinnor från landsbygden var skillnaderna mindre. Resultat från denna studie påvisar nödvändigheten att använda korrekta normalvärden för balans, gångförmåga och muskelstyrka vid jämförelse mellan olika populationer.

  This dissertation MIGHT be available in PDF-format. Check this page to see if it is available for download.