Introducing a Clinically Applicable Ultrasound Method for the Study of Gastric Emptying in Health and Disease. A Study in Healthy Subjects and Patients with Diabetes Mellitus

Abstract: Popular Abstract in Swedish Störd magsäcksfunktion är en vanligt förekommande komplikation bland den snabbt tilltagande populationen av diabetiker i världen, också inkluderande andra patient grupper så som de många patienter med diffusa besvär från magen (funktionell dyspepsi). Fördröjd magsäckstömning (gastropares) kan dels leda till en rad obehagliga symtom förknippade med födointaget (tidig mättnadskänsla, fyllnadskänsla, buksmärta, illamående och ibland kräkningar) och dels till en bristande blodsockerkontroll hos diabetiker. Detta har indikerat ett behov av en tillförlitlig, säker, kostnadseffektiv och enkel teknik för mätning av magsäckstömning. Hittills har tekniken för mätning av magsäckstömning med ultraljud ansetts som tidsödande och omständlig vilket gjort den mindre lämplig i kliniskt bruk. Inom ramen för avhandlingens målsättningar har ingått att utveckla och standardisera en reproducerbar, enkel, billig och vältolererad ultraljudsmetod för klinisk diagnostik av fördröjd magsäckstömning hos patienter med misstänkt gastropares. Efter en provfrukost mättes magsäckens tvärsnittsyta i höjd med den nedre delen av magsäcken (antrum). Efter endast två mätningar kunde magsäckstömningen beräknas som den procentuella minskningen av antrums tvärsnittsyta mellan 15 och 90 minuter efter måltiden. På så vis kunde ultraljudsmetoden förenklas och anpassas för kliniskt bruk. Resultaten från studien visar på en god överensstämmelse vid jämförande mätningar mellan olika ultraljudsläkare, liksom vid upprepade mätningar av en och samma ultraljudsläkare. Resultaten visar också att metoden har en förmåga att diskriminera mellan normal och fördröjd magsäckstömning, talande för att den är tillförlitlig och kliniskt användbar. Den standardiserade ultraljudsmetoden har också vid jämförelse med ventrikelscintigrafi, vilken uppskattar magsäckstömningen baserat på strålningsaktiviteten över magsäcken efter intag av radioaktivt märkt föda, visat på en god överensstämmighet mellan de två metoderna. Med hjälp av ultraljudsmetoden var det möjligt att klargöra förhållandet mellan förekomsten av gastropares och nervskador (kardiell autonom neuropati) hos insulinbehandlade diabetiker. Studien visade att insulinbehandlade diabetiker med kardiell autonom neuropati hade en signifikant långsammare magsäckstömning än diabetiker utan kardiell autonom neuropati, oberoende av gastropares symtom. Ultraljudsmetodiken har också kunnat användas för att studera effekten på magsäckstömningen av olika födoämnen, vilket visat att magsäckstömningen kraftigt fördröjs av vattenlösliga fibrer (Johannesbröd kärnmjöl), samt att förekomsten av natrium propionat i bröd bromsar magsäckstömningen och därmed också blodsocker och insulin stegringen efter måltiden.