Central bank power: a matter of coordination rather than money supply

University dissertation from Department of Economics, Lund Universtiy

Abstract: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen kretsar kring centralbankens möjligheter att kontrollera inflationstakten. Under senare tid har mycket forskning ägnats åt att analysera och utvärdera de institutionella förutsättningarna för centralbanker, såväl avseende graden av oberoende som vilka mål penningpolitiken bör inriktas mot; exempelvis direkta inflationsmål versus användandet av indirekta mål som penningmängdsmål. Mindre utrymme har ägnats åt de grundläggande förutsättningarna för att centralbanken alls ska ha någon möjlighet att kontrollera, eller ens påverka, inflationstakten. Den här avhandlingen är härvidlag annorlunda då den exklusivt ägnas åt den grundläggande frågan hur, eller om, centralbanken alls kommer in i processen för inflationsbestämning. Utgångspunkten är en konsekvent tillämpning av metodologisk individualism, vilken innebär att samhällsfenomen ska förstås och förklaras utifrån individuellt agerande. Inom den monetära teorin innebär detta ett tydligt avsteg från den förhärskande förklaringsmodellen som, i olika skepnader, bygger på kvantitetsteorins tänkande; att man kan förklara prisnivån ur ett samband på aggregerad nivå, den så kallade kvantitetsekvationen. Här accepterar vi inte en sådan förklaringsmodell eftersom den stipulerar ett samband mellan aggregerade variabler utan att erbjuda någon förklaring till hur dessa variabler bestäms. De handlingar som faktiskt företas och som faktiskt bestämmer prisnivån tillåts inte påverka den traditionella analysen utan behandlas som om prisnivån tvärtom bestämdes av de aggregerade variablerna. De handlingar vi syftar på är de individuella beslut som föregår varje realiserat pris, d v s köparens och säljarens beslut om vilket pris som ska accepteras för en specifik vara eller tjänst. Det är logiskt omöjligt att påstå något annat än att det är dessa handlingar som bestämmer de individuella priserna och därmed också prisnivån. Därför bör en teori om prisnivåns bestämning i första hand försöka förstå hur dessa prissättare kommer fram till sina beslut. Detta är också utgångspunkten för föreliggande avhandling. Avhandlingen är en monografi bestående av ett inledande och ett avslutande kapitel samt sex kapitel vari analysen genomförs. Det första presenterar hypotesen medan det andra diskuterar den traditionella ansatsens tillkortakommanden enligt vad som redan nämnts. Hypotesen är att den eventuella makt som centralbanker har över inflationsutvecklingen härrör från att banken fyller behovet av en fokalpunkt för förväntningar om inflationen. En fokalpunkt kan enklast beskrivas som en förväntningskoordinator som har utvecklats över tiden i en spontan process där deltagarna så småningom lärt sig vad som fungerar, utan att nödvändigtvis ha en förklaringsmodell till varför just den fokalpunkten uppstått. Behovet av en fokalpunkt uppstår ur individernas behov av att koordinera sina förväntningar. Språkets utveckling är ett exempel på en sådan process där behovet av att kunna kommunicera med varandra har lett till att man lärt sig vad motparten menar när hon uttrycker sig på ett visst sätt; man har korrekta förväntningar om innebörden av det hon säger. Ett liknande behov av koordination upplever alla som är i färd med att teckna ett långsiktigt avtal i nominella termer, t ex ett löneavtal. Hypotesen är alltså att centralbanken kan påverka inflationstakten genom att påverka människors förväntningar om andra människors förväntningar om inflationen. I kapitlen fyra till sju utvecklas så en teori som stöder hypotesen. I kapitel fyra läggs ramverket fast i en diskussion om vilken funktion marknadens olika institutioner har. Två sådana institutioner är nära förknippade med inflation, nämligen betalningsmedel och mätenhet för värde. I kapitlet visas hur dessa löser människor problem i marknaden. Kapitel fem ägnas åt analys av olika sorters betalningsmedel som använts genom historien samt deras relation till mätenheten för värde. I kapitel sex presenteras så en enkel modell för prisbestämning på kort och lång sikt. På kort sikt är prisnivån bestämd genom massan av löpande, sekventiella avtal. På lång sikt är prisnivån obestämd och ovan diskuterade koordineringsproblem uppstår. I kapitel sju slutligen diskuteras centralbankens förutsättningar för att fungera som fokalpunkt mer ingående. Avhandlingen avslutas med en utvärdering av ett antal prediktioner som teorin ger upphov till och hur väl de överensstämmer med vad som kan observeras i verkligheten.

  CLICK HERE TO DOWNLOAD THE WHOLE DISSERTATION. (in PDF format)