Momentary contentment : exploring needs and innovation possibilities in a psychosocial cancer context

Abstract: Syfte: I denna avhandling utforskar jag behov och innovationsmöjligheter inompsykosocial cancervård. Finns det ett onödigt högt lidande? Kan den grundade teorin Nuets förnöjsamhet vara till hjälp för att möta behoven hos människor som är drabbade av cancer?Inkluderade skrifter: Denna avhandling innehåller förutom en kappa två rapporter och två tidskriftsartiklar. De två rapporterna utforskar cancerpatienter och närståendesbehov. Den första artikeln introducerar den grundade teorin Nuets förnöjsamhet och den andra applicerar teorin på en cancerkontextMetoder: Studierna bakom rapporterna bygger på djupintervjuer med 19cancerpatienter och 17 närstående. Jag använder mig av klassisk grundad teori ianalysprocessen men utan teorigenerering, medan den första artikeln fullföljer det steget. I enlighet med design thinking har jag fokuserat på brukarperspektivet, i detta fall patienters och närståendes behov. Jag har också inkluderat min egen cancererfarenhet i kappan genom aktionsforskning.Resultat: På en teoretisk nivå hittade jag en koppling mellan Nuets förnöjsamhet och cancersjukas behov av navigering. Deras sammanhang liknar på flera sätt varandra. Fysiska svårigheter såsom död, sjukdom och olyckor samt beroende har blivit naturliga delar. Att skapa trygghet är viktigt för såväl förnöjsamhet som balans. De närstående tycks fastna i ett förstadie till Nuets förnöjsamhet, i en jakt efter trygghet.Slutsatser: På teoretisk nivå kan den gamla arktiska överlevnadskunskapen återvinnas för att möta behov i psykosocial cancervård. Teorin om Nuets förnöjsamhet behöver fördjupas ytterligare för att en formell teori ska framstå. Det finns emellertid strategier som redan kan användas och det finns strukturella möjligheter att skapa en disruptive innovation inom psykosocial cancerrehabilitering.Framtida forskning: Nuets förnöjsamhet som formell teori är en möjlig innovation som kräver ny genomgång av all insamlad data. Det saknas sammanhållen hälsoforskning kopplat till sjukvård där brukarperspektivet sätts främst. Genom att skapa en forskningsdisciplin och en avdelning för forskning med och kring patientperspektiv så skulle man skapa en bas för framtida forskning.