Efficiency in Education - A Multilevel Analysis

Abstract: Popular Abstract in Swedish Kostnaden för grund- och gymnasieskolan i Sverige motsvarar idag ca 4,5% av BNP. Med tanke på investeringens storlek är det viktigt att dessa resurser används effektivt. I avhandlingen studeras effektivitet inom den kommunala skolan på tre nivåer: Kommunal nivå, skolnivå och individuell nivå. Effektiviteten skattas i linjärprogrammeringsmodeller, genom så kallad Data Envelopment Analysis (DEA). Varje producent jämförs med de bästa i urvalet och för varje producent skattas ett effektivitetstal som i avhandlingen används för vidare analys av orsakerna till effektivitetsskillnader. I den första uppsatsen analyseras grundskolan i 287 kommuner för läsåret 1999/2000. Genomsnittlig effektivitet är mellan 0.90 och 0.96, vilket innebär att kommunerna skulle kunna minska resurserna till skolan med 4-10% utan att minska resultaten. Fokus i uppsatsen är på hur konkurrens och politiska faktorer påverkar effektiviteten. Studien finner ingen effekt av konkurrens från friskolor. Vi finner inte heller att variabler som skattesatser eller väljarkaraktäristika påverkar effektiviteten, däremot är effektiviteten relaterad till politiska majoriteter. I den andra uppsatsen analyseras 840 högstadieskolor för läsåret 1994/95. I modeller som tar hänsyn till skillnader i elevbakgrund är effektiviteten mellan 0.84 och 0.87. Analysen fokuserar på konkurrens från friskolor och på lärarkaraktäristika. I analysen har en hög andel friskolor en positiv effekt på effektiviteten. Bland lärarkaraktäristika har variabler som är relaterade till erfarenhet en positiv inverkan på effektiviteten. I den tredje uppsatsen analyseras 59 354 elever som gick ut gymnasiet 1999. Individen ses som ansvarig för sin egen utbildning och individens effektivitet skattas i relation till andra elever. För att få skattningar för grupper av elever, tex eleverna på ett program, aggregeras den skattade ineffektiviteten. Problem som uppstår vid aggregering när effektiviteten mäts i flera dimensioner diskuteras. Speciell fokus i uppsatsen ligger på program med ojämn könsfördelning. Analysen finner inga systematiska skillnader i effektivitet mellan det kön som är i majoritet och det som är i minoritet, men hur individer väljer att fördela sina resurser skiljer sig åt mellan könen.