High-resolution simulations of twocold palaeo climates in Europe MIS 3 and LGM

Abstract: Studiet av klimat i det förgångna är viktigt eftersom det ökar vår förståelse för hur klimatsystemet fungerar. Förgånget klimat rekonstrueras ofta med hjälp av proxies (det vill säga observationer av saker som säger något om klimatet förr i tiden, till exempel trädringar, pollen i sjösediment och fossiler). Modellsimuleringar av förgånget klimat ökar kunskapen ytterligare eftersom det ger en möjlighet att fylla i luckorna, i tid och rum, mellan de glesa och spridda proxy-observationerna, eftersom en modellsimulering ger information om hela det simulerade området. Modellsimuleringar kan också ge information om parametrar som inte så lätt rekonstrueras från proxies (till exempel värmeflöden).   I denna avhandling simuleras med klimatmodeller två perioder i det förgångna: MIS 3 (Marine Isotope Stage 3), för 44 000 år sedan och LGM (Last Glacial Maximum), för 21 000 år sedan. Båda perioderna kännetecknas av låg temperatur, låg havsnivå och låg halt av koldioxid. Topografin i norra Europa domineras av istäcken som täcker Island, Norge och Sverige vid MIS 3; och istäcken över Island, Skandinavien, Brittiska öarna och norra Tyskland vid LGM. Dessa perioder simuleras först av en global klimatmodell. Simuleringarna används senare i en regional klimatmodell för att öka detaljgraden över Europa. För att göra den regionala klimatmodell-simuleringen mer realistisk så används i den regionala klimatmodellen vegetation som är simulerad av en dynamisk vegetationsmodell. Klimatmodellerna simulerar europeiska klimat som är mycket kallare än dagens, särskilt vid LGM. Temperaturdifferensen spänner från 5 till 45 °C kallare än idag; de största skillnaderna är vid istäckena där det ständiga istäcket och den höga altituden håller temperaturen nere. Nederbörden minskar med så mycket som nästan 100 % i norra Europa på grund av minskad avdunstning. Nederbörden ökar med så mycket som 100 % i delar av södra Europa på grund av förändringar i atmosfärens cirkulation. Simuleringarna stämmer i stora drag överens med proxies, även om det finns skillnader.  Vegetationsmodellen simulerar tundralik vegetation (örter och snår) i de isfria delarna av centrala och södra Europa. De östra delarna av Europa domineras av barrträd. De korta och kalla somrarna begränsar vegetationen. Den simulerade vegetationen stämmer i stora drag överens med rekonstruktionerna. Känslighetsstudier av vegetationen visar att förändrad vegetation kan förändra månadsmedeltemperaturen med 1-3 °C i vissa regioner och under vissa säsonger. Responsen beror på regionala egenskaper vid markytan. Känslighetsstudier av istäckena visar att det simulerade klimatet är förenligt med de antaganden av istäckenas utbredning som görs i simuleringen. Det simulerade klimatet är tillräckligt kallt i norra Europa för att göra ett istäcke möjligt, och tillräckligt varmt i södra Europa för att hindra istäcket från att växa i den riktningen. Om istäcket skulle tas bort skulle det bara ha en effekt på lokal skala i närheten av istäcket, men detta experiment innefattade inte förändringar i atmosfärens cirkulation. Även om de regionala klimatmodell-simuleringarna till stor del beror på de globala klimatmodell-simuleringarna så ger de ny information. Vid jämförelser av proxies och modelldata eller studier av lokala/regionala egenskaper hos klimatet (som växelverkan mellan klimat och vegetation) så är hög horisontell upplösning, som i en regional klimatmodell, viktigt.