Terrestrial Si dynamics in the Arctic: a study on biotic and abiotic controls

Abstract: Popular Abstract in Swedish Inom forskningsområdet biogeokemi studerar man hur naturens olika grundämnen, såsom kol, kväve, fosfor och kisel ändrar form och transporteras genom landskapet för att via bäckar och vattendrag till slut nå havet. Tillsammans beskriver dessa olika processer, som sker på olika tidsskalor, från sekunder till flera miljoner år, ett grundämnes kretslopp (eller biogeokemiska cykel). Grundämnet kisel (Si) är det näst vanligaste i jordskorpan, efter syre, och därför ingår det också i de flesta mineraler och bergarter som exempelvis granit. När mineraler och bergarter vittrar sönder frigörs kisel och blir löst kisel som sedan transporteras via vattendrag och grundvatten genom landskapet. På vägen mot kust och hav tas en del av detta lösta kisel upp av vegetation och av små mikroskopiska organismer, t.ex. kiselalger, som lever i jorden, för att bilda så kallat amorft kisel. När växter och kiselalger dör, ackumuleras sedan detta amorfa kisel till olika grad i jorden där det kan bevaras i tusentals år. Sammanfattningsvis innebär detta att biologiska processer på land kan reglera flödet av löst kisel till akvatiska ekosystem nedströms. Hur mycket löst kisel som når akvatiska ekosystem har stor betydelse för produktionen av kiselalger som utgör en av de vanligaste grupperna av växtplankton i sjöar och hav. Förändringar i flödet av löst kisel till akvatiska ekosystem kan därmed ha inverkan på näringsväven i sjöar och hav. Många av människan orsakade processer, som t.ex. byggande av dammar för vattenkraft, kan minska flödet av löst kisel som når havet. Förändringar i landskapet, såsom vegetationsskifte och förändringar i hur vattnet rinner till följd av klimatförändringar, kan också påverka flödet av löst kisel till akvatiska miljöer. I denna publikation ges en sammanfattande bakgrund till dess frågor.