Mandibular third molar removal : patient preferences, assessments of oral surgeons and patient flows

Abstract: Operativt avlägsnande av visdomständer i underkäken utgör en stor del av verksamheten vid landstingens specialistkliniker i käkkirurgi i Sverige. Under 1980- och 1990-talen beräknades årligen 20-25.000 visdomständer ha avlägsnats vilket utgjorde ca 60 % av operationsvolymen vid dessa kliniker. Därtill kommer ett stort antal operationer av visdomständer som har utförts av privata specialister och allmänpraktiserande tandläkare. Mot den här bakgrunden har målsättningen varit, avseende visdomstandskirurgi i underkäken, att: 1. Studera patienters preferenser för möjliga konsekvenser efter operativt avlägsnande jämfört med att man avstår från operation, d.v.s. att visdomstanden får sitta kvar. 2. Jämföra patienters preferenser i två olika länder, Sverige och Wales. 3. Studera käkkirurgers bedömning av indikationens styrka för tänder, med och utan sjukdom, som skall operativt avlägsnas. 4. Beskriva och analysera vårdprocessen för patienter som remitterats till käkkirurgiska specialistenheter för operativt avlägsnande av visdomstanden. I de två första studierna presenterades resultaten av den svenska undersökningen som sedan jämfördes med resultaten från motsvarande undersökning utförd i Wales. Patienternas preferenser vid behandlingsbeslut att operativt avlägsna visdomstanden alternativt att avstå från operation, visade att trots att kulturer och ekonomiska system kan skilja sig åt, så var patienternas preferenser i de båda länderna likartade. Samstämmigt föredrog patienterna de konsekvenser som kan uppstå om visdomstanden får vara kvar (perikoronit, karies, rotresorption, follikularcysta) jämfört med de konsekvenser som kan uppstå vid operativt avlägsnande av visdomstanden (värk, svullnad, känselstörningar på näraliggande nerver, postoperativ infektion). I den tredje studien konstaterades att käkkirurger som opererade visdomständer på patienter som var remitterade till specialistklinik visade stor variation då man skattade styrkan för indikationen att utföra ingreppet. En Visual Analog Scale (VAS) användes, där 0 indikerade mycket svag indikation och 100 mm mycket stark indikation, för att käkkirurgerna skulle registrera hur de värderade styrkan på indikationen för planerad operation. Dessutom registrerades antalet sjukdomstillstånd i anslutning till aktuell visdomstand, patientens ålder, tandens läge i käken samt om tanden helt eller delvis var täckt med slemhinna/benvävnad. Andelen tänder i det undersökta materialet som avlägsnades utan att ha någon associerad sjukdom (s.k. profylaktiskt indikation) var 18 %. Styrkan på indikationen att operativt avlägsna denna grupp visdomständer var lägre än för de med associerad sjukdom. Patientens ålder var den enda faktor, av de registrerade, som påverkade indikationen för profylaktisk operation. Indikationen var högre i de yngre åldersgrupperna jämfört med de äldre. I den fjärde studien följdes det faktiska förloppet i vårdprocessen för 361 patienter som var remitterade för visdomstandsoperation i underkäken, vid fyra käkkirurgiska specialistenheter. Detta innebar att olika patientflöden identifierades. Dessa beskrev antalet patientbesök och dess innehåll, från remissmottagande till utförd operation. Åtta olika patientflöden kunde identifieras. Antalet patientbesök varierade mellan ett och tre. För majoriteten av patienterna bedömdes den röntgenundersökning som bifogades remissen vara otillräcklig som underlag för operationen. Kompletterande röntgenundersökning utfördes för drygt 10 procent av patienterna på specialistklinik för odontologisk röntgen. Resterande kompletterande röntgenundersökningar utfördes på den käkkirurgiska kliniken. Behovet av kompletterande röntgenundersökning hade med få undantag ingen påverkan på antalet besök för den planerade visdomstandsoperationen. Konklusionerna från resultaten i avhandlingen visar att: • Patienter föredrar de konsekvenser som kan inträffa om visdomstanden får vara kvar jämfört med de konsekvenser som kan inträffa vid ett operativt avlägsnande av visdomstanden • Patienters behandlingspreferenser är stabila i jämförelse mellan två olika länder som tycks ha olika kulturer och ekonomiska system • Behandlingsbeslut fattade av patienter visar mindre variation än behandlingsbeslut fattade av kliniker • Olika patientflöden kan påverka kostnadseffektiviteten.