School health nursing : perceiving, recording and improving schoolchildren's health

Abstract: Syfte: Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka skolsköterskors uppfattning om skolbarns hälsa och att analysera faktorer som påverkar dokumentation av skolbarns hälsa i skolhälsovårdsjournalen. Ett ytterligare syfte är att utvärdera modeller för familjeinterventioner som redskap för skolsköterskor i skolhälsovård.Metoder: Avhandlingen består av fyra delarbeten. En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder användes. I delarbete I genomfördes intervjuer med ett strategiskt urval av skolsköterskor (n=12). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I delarbeten II och III distribuerades en nationell enkät till ett representativt urval av Sveriges skolsköterskor (n=129). Manifest innehållsanalys användes vid analys av de öppna frågorna. I delarbete IV genomfördes en interventionsstudie med familjesamtal, inspirerad av modeller för familjefokuserad omvårdnad utvecklade i Kanada. Skolflickor i tidig adolescens med återkommande subjektiva hälsoproblem (n=4) och deras föräldrar i samarbete med deras verksamma skolsköterskor (n=2) ingick i studien. Separata utvärderingsintervjuer genomfördes med familjer och skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ och manifest innehållsanalys respektive. The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) användes som före/efter test vid interventionen och resultatet bearbetades statistiskt manuellt. Deskriptiv statistik användes för analys av demografisk data i samtliga delarbeten.Resultat: Resultatet visade att skolsköterskorna bedömde skolbarnens mentala hälsa som försämrad särskilt bland flickor och i socioekonomiskt utsatta områden. Individuella livsstilsfaktorer påverkade skolbarnens fysiska hälsa och den mentala hälsan var i stor utsträckning påverkad av skolmiljö och familjerelationer. Det sistnämnda verkade vara den mest betydelsefulla påverkansfaktorn för skolbarnens mentala hälsa. Bedömningen av den fysiska hälsan baserades på hälsokontroller och hälsosamtal medan spontana besök var vanligare för bedömning av den mentala hälsan.Dokumentation av mentala hälsa var en utmaning för skolsköterskorna. Svårigheterna kunde relateras till etiska överväganden, tradition och tidsbrist samt till skolhälsovårdsjournalens struktur som inte ansågs uppfylla dagens krav. Skolsköterskorna uttryckte en rädsla för att journalanteckningarna skulle märka skolbarnet för livet. Framtida tolkningar relaterade till skolbarnet själv, föräldrar eller andra/påföljande vårdgivare uttrycktes som hinder för att dokumentera mental och social hälsa. Familjesamtal visade sig vara användbara i skolhälsovården. De medverkande flickorna och deras familjer kände sig bekräftade i att deras känslor och reaktioner var normala. De sade sig bli medvetna om egna styrkor och möjligheter vilket styrktes av SDQ som visade ett ökat välbefinnande efter sammankomsterna, både hos skolbarnen och hos föräldrarna. Skolsköterskorna var positiva till att arbeta med familjesamtal och upplevde sig mer som samverkanspartner än som expert. Samtalen ledde till att en förändringsprocess startade i familjerna enligt skolsköterskorna.Slutsatser: Resultatet indikerar att skolsköterskor har en djup kunskap om skolbarns hälsa som sannolikt kunde tas tillvara på ett bättre sätt ur ett folkhälsoperspektiv på såväl nationell som lokal nivå. Behovet av att utveckla skolhälsovårdsjournalen efter dagens behov och fördjupad kunskap om de upplevda svårigheterna att dokumentera skolbarns mentala hälsa är uppenbar. Familjesamtal, där skolsköterskan intar en roll som samverkanspartner, visade sig användbara och kan sannolikt överföras till andra hälsoproblem bland skolbarn. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori och andra modeller för hälsodeterminanter används för att illustrera skolsköterskans arbete med skolbarns hälsa på såväl en individuell nivå som folkhälsonivå.