Life paths through space and time: Adding the micro-level geographic context to longitudinal historical demographic research

Abstract: Historisk-demografisk forskning är central för att förstå mänskliga beteenden och egenskaper genom historien, såsom fertilitet, dödlighet och migration. En väsentlig del inom historisk demografi är att utföra longitudinella analyser på mikronivå. Detta innebär att individer följs kontinuerligt över livscykeln utifrån demografiska händelser (födelse, giftermål, flyttningar och död) under flera generationer. Genom att inkludera geografiska sammanhang i sådana analyser kan vi studera hur geografiska faktorer har påverkat livsförhållanden genom historien. Användningen av geografiska faktorer på mikronivå i longitudinella analyser av historiska befolkningar är emellertid sällan möjligt eftersom data saknas. Därför har analyserna i huvudsak varit begränsade till att utföras på större geografiska regioner.I denna avhandling ingår fem artiklar som syftar till att stärka och utveckla historisk-demografisk forskning genom att inkludera och studera geografiska faktorer på mikronivå i longitudinella historiska analyser. Den första artikeln bidrar till standardiseringen av longitudinella demografiska data genom att utvidga en standardiserad datamodell så att geografiska data kan inkluderas. Den andra artikeln integrerar historiska kartor med demografiska data på individnivå. En central del är utveckling av konceptuella metoder för integrering av data och modeller för att hantera olika representationer av tid. Baserat på denna metodologi har vi integrerat historisk och modern detaljerad geografisk information med historisk-demografisk data på mikronivå från Skånes ekonomisk-demografiska databas (SEDD). Databasen omfattar alla individer som levt i fem skånska församlingar under perioden 1646 till nutid. Individerna följs kontinuerligt över livscykeln utifrån demografiska händelser och till dessa data har ekonomiska data (yrke, inkomst, jordinnehav) tillfogats. Vi geokodade c:a 53 000 individer i dessa församlingar till de fastigheter där de levde för perioden 1813-1914. Vidare har vi skapat årlig information om när varje fastighet skapades och upphörde att existera, och om eventuella förändringar i fastighetens geometri. Artikel nummer tre förbättrar och utvärderar den geokodade databasen och inkluderar årlig information om våtmarker.I den fjärde artikeln studerar vi hur olika geografiska skalor i geokodningen och olika definitioner av geografiska faktorer påverkar kvaliteten på historisk-demografiska longitudinella analyser. Genom att använda den geokodade databasen analyserar vi hur befolkningstäthet och närhet till våtmarker påverkar risken att dö att under perioden 1850-1914. Studien visar att även små skillnader mellan den mest detaljerade skalan (dvs., fastighetsnivå) och de något grövre geografiska skalorna, och valet av metod för att definiera geografiska faktorer, väsentligt påverkade resultaten av de historisk-demografiska analyserna. Därför behövs sannolikt en geokodning till fastigheter för att möjliggöra finskaliga analyser där geografiska faktorer studeras inom ett par hundra meter. Dessutom visar studien att närhet till våtmarker påverkade dödligheten hos kvinnor, vilket indikerar att våtmarker under denna period ökade exponering för malaria-överförande myggor.Slutligen undersöker vi i artikel nummer fem hur geografin har påverkat levnadsförhållanden i de fem församlingarna under perioden 1850-1914. Genom att fokusera på kost undersöker vi hur jordtyp har påverkat barnadödligheten på gårdsnivå (via näringsstatus). Studien visar att vissa jordtyper verkar ha påverkat produktiviteten inom jordbruket, vilket i sin tur påverkade näringen för barn i åldrarna 1-15 (vars föräldrar var beroende av jordbruk) och därmed risken för att dö. Denna studie kommer med nya rön om vikten av kost och produktivitet inom jordbruket med avseende på barnadödligheten i det förindustriella Sverige. Avslutningsvis bidrar denna avhandling med att införa geografiska faktorer på mikronivå i longitudinella historiska studier. Resultaten från avhandlingen ökar vår förståelse för hur geografiska faktorer har påverkat livsförhållanden genom historien. Geokodningen av den demografiska databasen har också visat sig vara en unik och viktig resurs för historisk och geografisk forskning, särskilt eftersom dessa detaljerade data täcker en sådan lång tidsperiod (1813-1914). Förhoppningsvis blir resultatet från denna avhandling en utgångspunkt för ytterligare studier kring spatiala mönster och exponering på mikronivå.