Recognition of dementia with Lewy bodies. Prevalence of core signs, medical treatments and survival in Swedish nursing homes and short-term homes

Abstract: AbstractDementia with Lewy bodies (DLB) is an underdiagnosed neurocognitive disorder thatincludes several complex neurological and psychological signs, which are challenging toclinical diagnostics. The recognition of this neurocognitive disorder should beimproved because people with DLB exhibit a good treatment response to anti-dementiamedications but experience severe adverse events if treated with anti-psychoticmedicine.The main aim of this thesis was to investigate the prevalence of DLB core signs andmedical treatments among older adults living in nursing homes (NHs) and short-termNHs in an entire Swedish city. A second aim was to compare the survival betweenresidents of NHs with 0–1 and 2–4 DLB core signs.Design: For all papers, I applied a specially designed form covering all four core DLBsigns. This form was administered to residents of 40 NHs (N=650, mean age 86 years,75% women) in 2012–2013 and to residents of three short-term NHs (N=141, meanage 83 years, 63% women) in 2018. The registered nurse at each NH/short-term NHcompleted the form and collected the study data, including medication lists. For PaperIV, data were obtained from short-term NHs, and the participating residents (N=112)were given a medical examination by physicians.Results: In Paper I, we found a prevalence of 2–4 DLB core signs in 16–20% of all610 NH residents. In Paper II, analysis of the rates of treatment with psychotropicsshowed use of anti-psychotics by 23% of residents, hypnotics/sedatives by 41% andanti-dementia medications by 33% of the entire study population. Use of antipsychoticsincreased from 25% to 43% in residents with an increasing number of DLBcore signs. In Paper III, the mean survival differed between residents according to thenumber of DLB signs; those with 0–1 DLB signs lived 8 months longer than thosewith 2–4 DLB signs. In Paper IV, we found a prevalence of 2–4 DLB core signs in32% of all short-term NH residents.Conclusion: In both NHs and short-term NHs, 16–32% of residents had 2–4 DLBcore signs. These “high-risk DLB residents” also received unfavourable medicaltreatment, as shown by the high use of anti-psychotic medicine and shorter survivalcompared with residents with 0–1 DLB core signs.Populärvetenskaplig sammanfattningEnligt statistiska prognoser beräknas Sveriges och världens population av äldre ökakraftigt de nästkommande åren. Kognitiva sjukdomar (demens) är åldersrelaterade och2015 estimerades prevalensen i världen till 47 miljoner människor.I Sverige idag finns det 160000 människor med en demensdiagnos, med en årlig ökningmed 25000 nya insjuknande. Demens, ett paraplybegrepp med flera olika sjukdomar,består av den vanligaste Alzheimers sjukdom följd av andra subtyper såsom vaskulärdemens och Lewy body demens (LBD). I denna avhandling har vi fokuserat på LBDvars diagnoskriterier först sammanställdes i början av 90-talet. Lewy body demens ärinte enkel att diagnostisera, med bl.a. tecken på varierande parkinsonliknanderörelsebesvär, minnesbesvär, synhallucinationer med insikt och störd drömsömn.Dagens forskning och nationell statistik indikerar att det finns en underdiagnostik avLBD. Statistik från Sveriges nationella demensregisters årsrapport från 2017 presenterarendast en prevalens på 4-6% av LBD och under 2012 fanns det inga studier påprevalensen av LBD på äldreboende.Målet med denna avhandling var att undersöka prevalensen av LBD på demensboendei Malmö stad. Efter datainsamling under 2012-13 (40 olika boende, 650 vårdtagare)visade resultaten från första studien att mellan 16 och 20% av vårdtagarna var högriskindivider för en odiagnostiserad LBD.En av de kliniska utmaningarna för dagens sjukvård är att minska användningen avolämpliga läkemedel hos äldre som t ex. psykofarmaka som sömnmedicin,ångestdämpande läkemedel och neuroleptika preparat. Hos individer med LBD är detextra viktigt att anpassa olika läkemedelstrategier där neuroleptika är strikt förbjudenp.g.a. den starka biverkningsprofilen och förhöjda risken för död, samtidigt som justneuroleptika används ofta vid bl.a. synhallucinationer.Resultat från den andra studien visade att neuroleptikaanvändning var högst hoshögrisk individer för LBD. I den tredje studien, sex år efter datainsamlingen, kundeöverlevnadsdata analyseras. Denna visade på signifikant förkortad överlevnad, 8månader, hos högriskindivider för LBD. Detta i en population av äldre med redanförväntat kortare livstid.I fjärde studien analyserades ny data, insamlad under 2018, från tre storakorttidsboenden i Malmö stad, med 141 vårdtagare där sjuksköterskor och läkaregjorde kliniska bedömningar av samtliga. Resultat visade en prevalens på 32% avhögrisk individer för LBD.Slutsatsen med denna avhandling blir att LBD sannolikt även är underdiagnostiseradpå både demens- och korttidsboenden. Dessutom, att möjligheten till rätt diagnosförbättrades genom nära samarbete emellan olika yrkesgrupper. Teamwork, kring de17olika LBD kärnsymptomen, mellan sjuksköterskor och läkare kan öka chansen att hittaodiagnostiserade LBD individer.Dagens kliniska forskare inom demens och LBD, socialstyrelsens nationella riktlinjeroch läkemedelsverket, är alla överens om att individanpassad behandling bör användasi större utsträckning för att förbättra dagens omvårdnad. Genom att identifierahögriskindivider för LBD blir det lättare att anpassa behandlingen av våra äldre genombl.a. minskning av olämpliga läkemedel såsom neuroleptika.

  CLICK HERE TO DOWNLOAD THE WHOLE DISSERTATION. (in PDF format)