Reading Development and Reading Disability: Analyses of eye-movements and word recognition

Abstract: Popular Abstract in Swedish Avhandlingen har ambitionen att på empirisk grund öka vår förståelse av lässvårigheter bland skolbarn. En allmän uppfattning bland läsforskare är att svaga läsare har svårigheter med snabb, säker och automatisk ordavkodning. Avhandlingen inkluderar ett antal studier som jämför svaga och goda läsare med avseende på olika aspekter av visuell ordavkodning. Drygt 100 svaga läsare valdes ut ur en hel årgång elever i årskurs 2 (N=2165) i Kronobergs län. Eleverna matchades med 90 normalläsare med avseende på kön, icke-verbal begåvning och klass. Ett omfattande testbatteri genomfördes bestående av läsning, stavning, kognitiv förmåga, synförmåga, ögonrörelser, motorisk förmåga, socio-ekonomisk bakgrund samt lärarskattning av skolbeteende. Först undersöktes basala synfunktioner, inkluderande ögonrörelser. Endast små skillnader mellan grupperna kunde konstateras, såsom något lägre kontrastkänslighet och sämre kontroll av binockulära sackader i den lässvaga gruppen. Dessa skillnader kunde emellertid tolkas så att de snarare speglade uppmärksamhetsskillnader mellan grupperna. Ett nyutvecklat lästest, Ordkedjetestet, som möjliggör individuell uppföljning av tillväxt i läsförmåga presenterades. Läsutveckling följdes genom en tvärsnittsundersökning från årskurs 1 till 9 i grundskolan. En modifierad kvadratisk funktion, där utveckling av läsförmågan når ett asymptotvärde vid i genomsnitt 18 års ålder, tycktes bäst passa befintliga tvärsnittsdata. Flickor, i alla åldrar, uppnår bättre resultat på Ordkedjetestet. För 3 av 5 tidigt lässvaga pojkar tycktes en "funktionsstörningsmodell" bäst beskriva deras situation, dvs de fortsatte att prestera klart under genomsnittet under hela grundskoletiden. Endast en minoritet (18%) av de initialt lässvaga eleverna tycktes följa en "mognadsmodell" och uppnå normal läsförmåga i årskurs 9. En genomförd analys av tillväxthastigheten i ordavkodning för de lässvaga pojkarna visade att endast 25% av variansen kunde förklaras utifrån det i årskurserna 2-3 genomförda testbatteriet, och då endast av variablerna läsförmåga och icke-verbal begåvning. Övriga neuropsykologiska och sociala faktorer förmådde inte predicera lästillväxthastigheten. För kontrollgruppen visade sig ingen faktor ha prediktionsförmåga av tillväxtvariansen. Avslutningsvis diskuterades metodfrågor vid tillväxtstudier av läsförmåga.