Early Prevention of Non-specific Neck, Shoulder and Back Disorders in Home-care Personnel. Assessments, Predictors of Sick Leave and Intervention

Abstract: Popular Abstract in Swedish Sjukskrivning, huvudsakligen relaterad till muskuloskelettala besvär, har ökat i Sverige, framförallt bland kvinnor. Prevalensen besvär i nacke, skuldra och rygg är högre för sjukvårdsbiträden/undersköterskor i jämförelse med anställda inom andra yrken. Det övergripande syftet med föreliggande avhandling var att få ökade kunskaper om mätmetoder, riskfaktorer för framtida sjukskrivning samt om interventionsprogram med syfte att förebygga besvär i nacke, skuldra och rygg hos kvinnor som arbetar inom hemtjänsten. Avhandlingen baseras på fyra studier. I samtliga studier har studiepopulationen utgjorts av vårdbiträden/undersköterskor som arbetar inom hemtjänsten. I Studie I utvärderades 15 kliniska tester för mätning av funktionsnedsättning eller strukturavvikelse, med avseende på intra-och interbedömarreliabilitet på 18 respektive 44 personer (Steg 1). Intra-bedömarreliabilitet var acceptabel (kappa >0.40) för 14 av de 15 testerna. Åtta av testerna i Steg 1, med oacceptabel reliabilitet standardiserades ytterligare och utvärderades igen med avseende på interbedömarreliabilitet på 22 personer (Steg 2). Denna ytterligare standardisering medförde att interbedömarreliabiliteten för samtliga av dessa tester blev acceptabel. I Studie II utvärderades muskelfunktionstester. Sex tester som mäter funktionsnedsättning eller strukturavvikelse och två tester som mäter aktivitetsnivå analyserades med avseende på interbedömarreliabilitet samt samstämmighet vid upprepade mätningar. Tjugotvå personer testades vid två tillfällen med, i snitt, ca fem dagars mellanrum. Sjutton av personerna testades vid ytterligare ett tillfälle efter, i snitt, ca 16 dagar. Interbedömarreliabiliteten var hög för samtliga tester. Endast en av testerna ansågs uppnå acceptabel samstämmighet mellan upprepade mätningar. I Studie III studerades effekten av två olika program för tidig prevention avseende (i) rapporterade besvär i nacke, skuldra och rygg (ii) upplevd fysisk ansträngning i arbetet och upplevda psykosociala arbetsplatsfaktorer, medelst frågeformulär efter 12 och 18 månader. Deltagarna (n = 282) randomiserades till en av tre grupper: (i) Individuellt utformat träningsprogram (IT) (ii) Stresshanteringsprogram inom arbetsgruppen (SM) (iii) Kontrollgrupp. Resultaten visade inte några signifikanta skillnader mellan grupperna. Avseende ländryggsbesvär registrerades emellertid förbättringar inom båda interventionsgrupperna. Upplevd fysisk ansträngning i arbetet minskade inom SM-och IT grupperna, men framförallt inom IT-gruppen. Missnöje med arbetsrelaterade psykosociala faktorer ökade generellt inom SM gruppen. I Studie IV analyserades prediktorer för framtida sjukskrivning, oberoende av orsak (Studiegrupp 1) samt på grund av besvär i nacke, skuldra och/eller rygg (Studiegrupp 2). I Studiegrupp 1 ingick 443 personer som inte var sjukskrivna när de fyllde i det första frågeformuläret. I Studiegrupp 2 ingick 274 personer, som inte var sjukskrivna när de fyllde i det första frågeformuläret och som inte varit sjukskrivna på grund av besvär i nacke, skuldra och/eller rygg under de senaste 12 månaderna dessförinnan. Resultaten av studien visade att enbart faktorer relaterade till hälsa predicerade framtida sjukskrivning oberoende av orsak medan faktorer relaterade till hälsa, arbete såväl som fritid predicerade sjukskrivning på grund av besvär i nacke, skuldra och/eller rygg. Sammanfattningsvis pekar resultaten i denna avhandling mot att • kliniska tester som utförs på en population som är i arbete bör företrädesvis utföras av samma bedömare. Om testerna utförs av olika bedömare föreslås att såväl testprocedur såsom storlek på den applicerade kraften samt ytan på palpations finger (fingrar) vid smärtpalpationstester, kontrolleras regelbundet och jämförs med medbedömare i syfte att förbättra interbedömarreliabilitet. • Interbedömarreliabiliteten för samtliga muskelfunktionstester var hög. Samstämmigheten mellan upprepade mätningar ansågs acceptabel för endast en av testerna, nämligen det cervikala lyfttestet (PILE). • Ingen entydig effekt av vare sig IT-eller SM programmet på besvär i nacke, skuldra eller rygg kunde påvisas. Eftersom dessa besvär är multifaktoriella, kan en kombination av innehållet i de två programmen ha varit att föredra. • Enbart faktorer relaterade till hälsa predicerade sjukskrivning oberoende av orsak. Framtida sjukskrivning på grund av besvär i nacke, skuldra och/eller rygg predicerades av faktorer relaterad till hälsa, arbete samt till fritid vilket belyser det multifaktoriella sambandet mellan besvär i nacke, skuldra och rygg och sjukskrivning. Detta bör beaktas vid genomförande av interventionsprogram med syfte att förebygga sjukskrivning på grund av nacke, skuldra och rygg hos vårdbiträden och undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen.