Behavioral and Electrophysiological Correlates of Inhibition in Episodic Memory

Abstract: Popular Abstract in Swedish Antagandet att människor är förmögna att kontrollera och avsiktligt glömma oönskade minnen har varit kontroversiellt allt sedan Freud (1915/2000) först antog den typen av psykologisk process. Men aktuell experimentell forskning ger ökat belägg för att avsiktligt undertryckande av oönskade minnen faktiskt kan leda till senare glömska (cf. Levy & Anderson, 2002). Resultat från beteende- och hjärnavbildningsstudier visar att detta fenomen är beroende av inhiberande kontrollmekanismer, likt de som är involverade i selektiv uppmärksamhet och kontroll av motorik. Vidare har det föreslagits att liknande kontrollprocesser agerar som ett stöd för att minnas. Minnesframplockning av specifika erfarenheter eller fakta leder ofta till aktivering av andra irrelevanta minnen. För att minnas önskad information tros inhiberande kontrollmekanismer bli rekryterade oavsiktligt, i syfte att dämpa starka, interfererande minnen. Föreliggande avhandling undersökte antagandet att inhibering av oönskade minnen kan leda till glömska. För detta ändamål innefattade de rapporterade studierna i avhandlingen beteendetestning samt hjärnavbildningsmetoder baserade på elektroencefalogram (EEG), Event-Related Potentials (ERP) och EEG oscillationer. Det kunde visas att avsiktligt undertryckande av oönskade minnen ledde till senare försämrat minne i den mån att det blev svårare att känna igen tidigare inlärt stimuli. Vidare antydde ERP-data inspelade under igenkänningstest att korrekt igenkänning av stimuli som skulle undertryckas utlöste mer kontrollerad bearbetning efter minnesframplockning. ERP mätt under själva undertryckandet av oönskade minnen liknade och korrelerade med ERP-aktivitet observerad i en uppgift som krävde inhibitorisk kontroll av motorik. ERP-mönster tydde även på avsiktliga strategier under uppgiften att undertrycka samt att de experimentella metoder som användes för att mäta undertryckande av minne även utlöser andra exekutiva kontrollprocesser som interagerade med inhiberingen av interfererande minnesrepresentationer. I en avslutande studie undersöktes konsekvensen av selektiv minnesframplockning av interfererande minnesrepresentationer. Det framgick av EEG-oscillationer som vanligtvis reflekterar inhibitorisk kontroll i selektiv uppmärksamhet att hågkomst av önskad information ledde till en nedreglering av neural bearbetning i hjärnområden som lagrade interfererande minnesrepresentationer. Sammantaget ger resultaten starkt stöd för antagandet att oönskade minnen kan inhiberas. Minnesinhibering tycks verka på ett liknande sätt som inhibering vid selektiv uppmärksamhet och inhibering av motorik. Främsta syftet med föreliggande avhandling var att undersöka de underliggande mekanismerna i en kontrollerad laboratoriemiljö och har konsekvenser för framtida studier inom området. Kunskapen bidrar även till förståelsen av symptom och psykologiska processer i populationer som uppvisar minnesförvrängningar och minnesproblem såsom äldre, patienter som lider av posttraumatisk stress (PTSD) och depression.