Infants with colic - Parents’ experiences in short and long perspectives and the effect of acupuncture treatment on crying, feeding, stooling and sleep

Abstract: Popular Abstract in Swedish Spädbarn med kolik – föräldrars upplevelse i ett kortare och ett längre perspektiv samt effekten av akupunktur på barnets skrik, ätande, avföringsmönster och sömn. Spädbarnskolik definieras som ett tillstånd där ett för övrigt friskt barn skriker och gnäller mer än tre timmar per dag mer än tre dagar i veckan. Kolik drabbar ca 10 % av nyfödda barn i västvärlden. Både barnen och deras familjer lider och det är en risk att den viktiga anknytningen försenas. Orsakerna till kolik är sannolikt flera, och är inte fullt klarlagda. Hos ca 20 % av barnen med kolik avtar skrikandet om de inte exponeras för komjölksprotein. De läkemedel som finns har antingen ingen effekt eller allvarliga biverkningar. Familjer med kolikbarn behöver mycket stöd från barnhälsovården under den ansträngande perioden. Avhandlingens övergripande syfte var att belysa föräldrars upplevelse av att ha och av att ha haft ett spädbarn med kolik samt att utvärdera effekten av akupunktur på barnets skrik, mat-, avförings- och sömnmönster. Avhandlingen består av tre delstudier. För att nå en djup förståelse för föräldrarnas upplevelse av att ha ett spädbarn med kolik gjordes en kvalitativ studie där 23 mammor och pappor intervjuades medan de var mitt i kolikperioden. De utskrivna intervjuerna analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Vid analysen framkom ett huvudtema, ”Koliken överskuggar allt” med tre underteman: ”Leva i ett inferno”, ”Saknad efter det vi drömt om” och ”Att överleva koliken”. Föräldrarnas upplevelse tolkades som en metafor: de utmattade och oroliga föräldrarna var som passagerare på en båt i storm där de tappat kontrollen. De led med sina barn och besättningen kunde inte hjälpa dem. För att ta sig och sitt barn till en säker hamn provade föräldrarna alla tänkbara strategier. De hjälptes åt för att klara sig igenom den stormiga resan och när havet ibland lugnade sig kände de hopp och kunde glädjas över sitt barn. Fyra år senare intervjuades 17 av föräldrarna igen (tio mammor och sju pappor). Tretton individuella intervjuer kombinerades med en fokusgruppsintervju med fyra föräldrar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultatet visade att föräldrarna tydligt mindes det kaos och den frustration de upplevde när de var mitt i kolikperioden. Värst var att inte bli trodd och att ingen förstod hur de hade det. När koliken gick över bleknade minnet och föräldrarna kunde ta till sig barnet. Föräldrarna var besvikna över bemötandet på BVC och önskade en utveckling av omhändertagandet. För att utvärdera effekten av akupunktur vid spädbarnskolik utfördes en randomizerad kontrollerad studie med 81 spädbarn med kolik, 2-8 veckor gamla, som lottades till akupunktur- eller kontrollgrupp. Åttioett barn (43 i akupunkturgruppen och 38 i kontrollgruppen) genomförde ett strukturerat program som utgjordes av sex besök på en akupunkturmottagning. Vid besöken träffade föräldrarna en sjuksköterska som lyssnade på dem, svarade på frågor och gav standardiserade råd. Därefter bar sjuksköterskan, som inte visste vilken grupp barnet ingick i, barnet till ett annat rum där en akupunkturutbildad sjuksköterska behandlade alla barnen lika förutom att barnen i akupunkturgruppen dessutom fick akupunktur i form av en nål som stacks ca två mm djupt in i akupunkturpunkten LI4 på den ena handen under två sekunder. I en dagbok registrerade föräldrarna under de tre interventionsveckorna när barnet gnällde, skrek, hade en kolikattack, åt och bajsade. Dessutom fick föräldrarna svara på frågor om barnets sömn och hade möjlighet att beskriva förändringar i barnets beteende. Resultaten visar att akupunktur minskade tid och intensitet på skriket. Det var en skillnad (p=0.034) till akupunkturgruppens fördel, på tiden från inklusion tills barnet inte längre uppfyllde kriteriet för kolik. Mängden gnäll första och andra interventionsveckan (p=0.029 and 0.047) och av skrik under andra veckan (p=0.046) var lägre i akupunkturgruppen. Den totala mängden av gnäll, skrik och kolikskrik (TC) var lägre i akupunkturgruppen under den första (p=0.025) och den andra interventionsveckan (p=0.016). Den relativa skillnaden mellan baseline genom interventionsveckorna visade skillnader mellan grupperna den första veckan (p=0.028), för kolikskrik den andra veckan (p=0.041) och för TC under den andra veckan (p=0.024), allt till akupunkturgruppens fördel. Under den tredje interventionsveckan fanns inga skillnader mellan hur grupperna skrek. Barnen hade en högre avföringsfrekvens än vad som tidigare rapporterats bland friska spädbarn. Akupunktur gav ingen förändring i barnets matmönster och bara en mindre effekt på avföringsfrekvensen. Föräldrarna till barn i akupunkturgruppen beskrev oftare att deras barn fått en normaliserad avföring, att barnen sov bättre och att koliken förbättrats jämfört med föräldrar i kontrollgruppen. Sammanfattningsvis visar resultaten att kolik påverkar de flesta aspekter av familjelivet, att föräldrar känner sig maktlösa när de inte kan lindra sitt barns smärta men också att familjerelationerna läker och att minnet av kolikperioden bleknar. Fortsatt forskning behövs för att öka förståelsen för föräldrarnas situation så att bästa möjliga stöd och råd kan ges. Akupunktur minskade spädbarnens skrik och föräldrarna upplevde att barnens tarmfunktion normaliserades. Inga negativa effekter uppvisades. Akupunktur kan vara en behandling för att minska barns lidande och påfrestningar i familjelivet. Dock behövs det fortsatt forskning för att undersöka effekten av olika akupunkturpunkters effekt vid kolik och vilka behandlingsintervall som är optimala.