Outside the Law : An Ethnographic Study of Street Vendors in Bogotá

Abstract: Miljontals människor världen över arbetar som gatuförsäljare, utom räckhåll för lagen. Eftersom verksamheten ses som illegal lever försäljarna under ett ständigt hot om att avhysas och att få sina varor konfiskerad. Olika strategier för formalisering, det vill säga stegvis legalisering, förespråkas och tillämpas, av såväl internationella utvecklingsorganisationer som regeringar, för att stärka gatuförsäljares möjligheter att förbättra sin livssituation. Emellertid visar tidigare forskning att gatuförsäljare ofta motsätter sig sådana initiativ och väljer att fortsätta bedriva sina verksamheter informellt. Studiens övergripande forskningsfråga handlar om att förstå på vilket sätt olika strategier för formalisering kan stimulera, alternativt motverka, graden av well-being (teoretiskt begrepp etablerat av Amartya Sen) bland gatuförsäljare i Bogotá, Colombia. Metoden är etnografisk och fokus ligger på att belysa frågan genom rättssociologiska teorier om social kontroll. Empirin samlades in genom fältstudier under åren 2012 till 2014 och tre specifika grupper av gatuförsäljare studerades: försäljare i den så kallade övergångszonen (ett formaliseringsprogram i Bogotá), två intresseorganisationer för rickshawförare samt försäljare av glass. Studien visar tydligt att även om gatuförsäljare verkar utom räckhåll för lagen, så arbetar de inte i ett tillstånd av kaos eller anarki. Tvärtom, rätten och andra former av social kontroll är närvarande i deras arbete och inverkar i högsta grad på deras well-being. Vidare står det klart att gatuförsäljarna själva har ett brett perspektiv på vad well-being innebär som sträcker sig långt bortom att enbart handla om ekonomisk överlevnad. Snarare handlar det för dem om att förbättra sina liv genom att värna oberoende och självständighet. En aspekt som får stor betydelse är att strategier för formalisering ofta är inriktade på att hantera redan väletablerade gatuförsäljares situation. Därmed tar dessa strategier inte hänsyn till det faktum att det varje dag anländer nya individer som försöker försörja sig på gatorna. Det visar sig också att de mest utsatta grupperna (migranter, kvinnor och barn) inte sällan saknar tillräcklig kunskap och erfarenhet för att kunna tillgodogöra sig formaliseringsprogrammen och att de därför ofta ställs utanför dem. Det är uppenbart att framgångsrika strategier för formalisering bör bottna i fördjupade och lokala kunskaper om hur den befintliga sociala kontrollen ser ut. Utan sådan kunskap är risken stor att de mest sårbara gatuförsäljarnas well-being försämras. Den här studien visar på hur empiriskt grundad kunskap, om såväl formell som informell social kontroll, kan öka förståelsen för rättens förutsättningar att påverka tillvaron för gatuförsäljare som idag verkar utom lagens räckhåll.